SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRATIST gratis4t, förr äv. GRATUIST, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(gratist 1647 osv. gratuist 18451891)
Etymologi
[jfr dan. o. t. gratist, avledn. av GRATIS. Formen gratuist beror på anslutning till fr. gratuit, kostnadsfri]
(† utom i a o. b) person som utan betalning l. vederlag kommer i åtnjutande av ngn förmån. VDAkt. 1662, nr 140. Därs. 1694, nr 966. — särsk.
a) (numera föga br.) person som har friplats i skola l. å vårdanstalt o. d.; frielev. ASScF VIII. 2: 282 (cit. fr. 1772). Nordforss (1805). Gratisternas antal bestämdes .. efter den mängd af behöfvande ynglingar, som visade fallenhet .. för studier, och .. gjorde sig kända för rena seder. Broocman Mag. II. 1: 62 (1812). FörfDövstUnd. 1889, s. 38. För att blifva antagen till gratist (vid Loka hälsobrunn) erfordras: att (osv.). SvBadKurort. 1905, s. 67. — jfr HALV-, HEL-GRATIST.
b) vid doktors- l. magisterpromotion: promovend som erhåller befrielse från att erlägga promotionsavgift, antingen (i fråga om ä. förh.) ss. en utmärkelse (åt ”ultimus”) l. (i fråga om finl. förh.) ss. ersättning för handhavandet av de praktiska anordningarna vid promotionen. ConsAcAboP 1: 279 (1647). (Fakulteten förelade mig) att välja, om jag till nästa promotion ville blifva primus eller gratist. Nyrén Charakt. 109 (1780). HforsUPr. 30/5 1907, s. 19.
Ssgr: (a) GRATIST-ELEV. (†) frielev. SFS 1846, nr 18, s. 7.
(a) -KADETT. (†) frikadett. KrigVAH 1832, s. 326. KrigVAT 1840, s. 109.
(a) -PLATS. (†) friplats (i skola o. d.). Geijer I. 4: 262 (1829). PedBl. 1877, s. 21.
Spoiler title
Spoiler content