SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GUMMIGUTTA gum1igut3a2, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[jfr t. gummigutt(æ), fr. gomme gutte, av nylat. gummi guttæ, pl.: ”gummidroppar”, av lat. gummi (se GUMMI) o. gutta, droppe]
till framställning av vissa färger, ävensom vissa läkemedel m. m. användt, gult gummiharts som utvinnes (”droppvis” utrinner) ur vissa (i sht ostindiska) växter, särsk. av släktet Garcinia Lin.; äv. benämning på viss(t) gul(t) färg(stoff). OxBr. 11: 755 (1640). Gummi gutta .. är .. så god som gelb Ocker. Holm NSv. 42 (1702). Gummigutta, hvilken, nyttjad som läkmedel, är häftigt purgerande. Regnér Begr. 271 (1803). VaruförtTulltaxa 1: 461 (1912).
Ssg: A (†): GUMMIGUTT-TRÄD, se B.
B: GUMMIGUTTA-TRÄD. (-gutt- 1852. -gutta- 1879) trädet Garcinia ceylanica Roxb. Dalin (1852). G(arcinia) cambogia .. och gummiguttaträdet .. lemna den i handeln kommande äkta gummiguttan. Rebau NatH 2: 115 (1879).
Spoiler title
Spoiler content