[ordet är eg. ett ortnamn; jfr: een skogsbacke, som heter Gillingshammar; och thär hoos een Klippa, som wij kallom ättstapel. Verelius Götr. 8(1664; isl.: Gillnigzhamar). Det har sammanställts med det västgötska ortnamnet Gullhammar (se JGötlind i FolklStudSaml. 2: 83)]
(†) om ättestupa. Et sådant ställe (dvs. högt bärg varifrån de gamla nordborna ”foro till Oden”) kallades Ättstupa. Ättstapel, eller Gyllingshammar. Dalin Hist. 1: 153(1747). SKL 4: 408(1851).
