GÖRDELMAKARE jœ3rdel~ma2kare, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(giörl- 1696 (: giörlmakar arbete). gyll- VexiöBl. 1817, nr 3, s. 4, Därs. 1841, nr 34, s. 3. gylle- LundKonsP 27/9 1816, § 5. gyllen- VDAkt. 1755, nr 253, Därs. 1791, nr 302. gytle- GbgMag. 1762, s. 39. gölder- c. 1786. gördel- (gi-, gj-, j-, -ell-) 1640 osv. görell- 1668)
Etymologi
[jfr ä. holl. gordelmaker; av GÖRDEL 1 o. -MAKARE. Anm. Formerna gyll- gylle(n)- torde åtminstone delvis bero på invärkan från FÖRGYLLA]
urspr. o. eg.: handtvärkare som förfärdigar bälten o. därtill hörande beslag o. spännen; sedermera bl. ss. benämning på utövare av ett handtvärk som består i förfärdigande (o. förgyllande) av (i allm. mindre) föremål (i sht spännen, knappar, beslag, ljusstakar o. d.) av mässing l. av annan kopparlegering (gulmetall, brons); gälbgjutare; jfr BÄLTARE, GÖRDLARE. Linc. (1640). Den Klutaren Giördelmakaren, som har beslaget (till selarna) så länge hos sig. Modée FruR 36 (1738). Stockholms Stad äger nu af Borgerskap .. 12 Gördelmakare. PJBergius IVetA 1758, s. 32. Gördelmakare, som förfärdiga metall- och förgyllda messingsknappar. Gustaf III 1: 236 (1778). Gelbgjutare eller Gördelmakare. SPF 1842, s. 33. MalmöAdrKal. 1928, s. 564.
Ssgr: GÖRDELMAKAR- l. GÖRDELMAKARE-ARBETE ~020 l. ~200. abstr. o. konkret. AntecknSaml. 141 (1696; konkret). ÖoL (1852). —
Avledn.: GÖRDELMAKERI10104, n. gördelmakares handtvärk.
SAOB
