SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GÖRDEL 3rdel2, r. l. m.; best. gördeln ((†) gördelen BoupptSthm 1668, s. 44 (1667), Rundgren Minn. 3: 11 (1859, 1888)); pl. gördlar ((†) gördler BtÅboH I. 4: 25 (1627), OxBr. 11: 743 (1640)).
Ordformer
(giord- 1556c. 1755. gijrell 1553 (: sametz Gijrell). görd- (gi-, j-) 1617 osv.)
Etymologi
[jfr fsv. fägiurdhil; motsv. d. gjordel, isl. gyrðill, mnt. gordel, nt. gördel (görl), t. gürtel, feng. ȝyrdel, eng. girdle; till stammen i GJORDA. Anm. Formen gördel är lånad från nt., o. måhända är ordet i sin helhet i de nord. språken urspr. ett mnt. lån (i vilket fall formen gjordel beror på formell anslutning till GJORD, sbst.). — Jfr GÖRDLA, GÖRDLARE]
1) (bredt) bälte (se d. o. 1), livgördel; äv. mer l. mindre bildl.; utom i vitter l. i högre stil l. i ssgr l. elliptiskt för ssg numera bl. om till den ä. klädedräkten (i sht den klassiska) hörande bälte varmed livklädnaden sammanhölls o. uppskörtades. GR 26: 634 (1556). 1: st: Giördell af Camelgarn med Mässings Spänne. BoupptVäxjö 1779. Grekerne .. hade gördlar att fastbinda deras upskörtade mantlar, som annars varit dem hinderlige. Ödmann StrFörs. II. 1: 140 (1803). När den svagare förtryckta / svekets dolk i gördeln bär: / i ditt eget hjerta flykta, / och slut frid med verlden der. Tegnér (WB) 1: 397 (1808). Gördlarne äro nu mera aflagde, utom af Lapparne, hvilka anse dem, besatte med silfverskollor till flere hundra riksdalers värde, för deras yppersta prydnad. SKL (1845). Rundgren Minn. 3: 11 (1859, 1888; bildl.). Simning i gördel verkställes med tillhjälp av en gördel, förfärdigad av sadelgjord eller tyg och fästad i ena ändan av en stör. IdrIArmén 1926, s. 22. — jfr BARNSÄNGS-, DAM-, JUNGFRU-, KYSKHETS-, LIV-, LÄDER-, MAG-, NEPTUNI-, PATRON-, SAMMETS-, SILKE-, SILVER-, SIM-, STARKHETS-, VENUS-GÖRDEL m. fl. — särsk.
a) i det bildl. uttr. lösa (upp) l. lossa, äv. upplösa ngns l. (i β) sin gördel.
α) [efter lat. zonam solvere, gr. ζώνην λύειν, lösa en kvinnas gördel (i sht om brudgummen som är i begrepp att omfamna sin brud), ζώνην (ἀνέρι) λύεσϑαι, lösa sin gördel, ha umgänge med en man] (i vitter stil) för att beteckna att en man bereder sig tillfälle att l. får njuta en kvinnas kärleksynnest l. vinner gunst o. d. hos kvinnligt (personifierat) väsen o. d., resp. att en kvinna l. kvinnligt (personifierat) väsen o. d. skänker ngn sin kärleksynnest resp. gunst. Snillet förmår behaglighets-Gudinnorna, at lossa kyskhetens gördel. Lantingshausen Young 1: 118 (1787). Konst och Snille gördeln lösa / Hos Naturens alla Gratier opp. Tegnér (WB) 1: 152 (1805). En leende jungfru är lifvet dig än: / dess gördel lös! Därs. 2: 12 (c. 1810). Johansson HomOd. 11: 245 (1844). Östergren (1926).
β) [efter motsv. uttr. i hebr.] (i bibeln) för att beteckna berövande av mod, styrka o. kraft. Han gjuter föraktelse öfver de herrliga: och Han upplöser de mäktigas gördel. Job 12: 21 (öv. 1837; Bib. 1917: lossar de starkes gördel).
b) [efter lat. zona Orionis] (numera knappast br.) i uttr. Orions gördel, Orions bälte. Weste (1807). Östergren (1926; angivet ss. sälls.).
2) (numera företrädesvis i vitter stil l. i fackspr.) i bildl. o. oeg. anv., om ngt som i ett l. annat avseende liknar en gördel (i bet. 1); bälte (se d. o. 2), ring, krets. Spegel GW 161 (1685; om djurkretsen). (Uppland) hafwer .. til Wapn .. ett gyllende Äple eller rund Boll, med en bord eller Giördel omgiordadt. Peringskiöld MonUpl. 11 (1710). Hvita ägg .. med en gul gördel omkring. VetAH 1794, s. 312. Mot vester var hufvudstaden kringgärdad af en gördel af fort och skansar. Klercker Cuba 11 (1898). Gördlar af träull anbringas å träden (i juli). Abelin Frukt 245 (1902). En blommande gördel av trädgårdar omramar staden. Granlund Carlé Främl. 124 (1915). — jfr BEFÄSTNINGS-, BLOMSTER-, BÄCKEN-, FORT-, FÅNGST-, FÄSTNINGS-, IS-, PANSAR-, VALL-, VASS-GÖRDEL m. fl. — särsk.
a) [ytterst efter lat. zona, gr. ζώνη i motsv. anv.] med. bältros. Collin Ordl. (1847; med hänv. till bältros). Dens. Husläk. 1: 155 (1858).
b) (†) i uttr. Jovis gördlar, om de dunkla, parallellt med ekvatorn gående strimmor som planeten Jupiter betraktad gm tub visar. RiksdT 1765, s. 215.
c) mil. o. sjömil. på artilleriprojektil l. på visst slags förr bruklig, rund gevärskula: ring av mjuk metall (vanl. koppar) som omgiver projektilens bakre del resp. kulans största omkrets o. i vilken vid projektilens (kulans) passerande gm det räfflade loppet bommarna intränga, varigenom denna tvingas att följa räfflornas vridning; jfr GÖRDLA 2 a samt MANTEL. Eneberg Karmarsch 2: 752 (1862; i fråga om gevärskula). UFlott. 3: 19 (1882). LbArtillUnderoffSk. 16 (1915). — jfr STYR-GÖRDEL.
d) [jfr lat. zona, omkring ädelsten löpande kant] tekn. på ss. briljant slipad ädelsten: rundt om stenen löpande, slipad kant varvid infattningen fästes. JournManuf. 4: 110 (1834). 2NF 33: 1154 (1922).
e) [jfr t. gürtel, lat. zona, gr. ζώνη i motsv. anv.] geogr. zon; företrädesvis ss. senare led i ssgr; jfr BÄLTE 2 a. De kalla gördlarna. Cohrs o. Torpson GeogrHandatl. 7 (1905). Östergren (1926). — jfr KLIMAT-, KULTUR-GÖRDEL m. fl.
f) (föga br.) byggn. o. konsthist. gördelbåge. Björkman (1889). TT 1899, Byggn. s. 45. Det spetsbågiga korshvalfvet (i den gotiska kyrkan) kan utbildas genom sekundära gördlar och ribbor till rut-, stjärn-, eller nätform. Wrangel ByggnH 21 (1904).
g) (numera mindre br.) herald.
α) i krona: ring. Uggla Herald. 125 (1746).
β) bälte (se d. o. 2 c). Uggla Herald. 84 (1746). Schlegel o. Klingspor Herald. 38 (1874).
3) den del av kroppen omkring vilken gördeln brukar bäras, veka livet, midja; i ssgrna GÖRDEL-KÄNSLA, -SMÄRTA.
Ssgr: (1) GÖRDEL-BESLAG. (i sht förr) metallbeslag till gördel; jfr BÄLT-BESLAG. BoupptSthm 11/2 1680.
(2) -BOSKAP~20 l. ~02. landt. 2SvLäkSH 12: 72 (1863). Gördelboskapen karakteriseras (därav att) .. Rundt om bålen går ett hvitt bredt bälte, under det att kroppen för öfrigt är svart. LB V. 1: 115 (1908).
(jfr 2 f) -BÅGE. [jfr t. gurtbogen] byggn. vid tunnvalvsanläggning: valvring (”båge”) som till förstärkande l. indelande är slagen under (l. över) valvet; förstärkningsbåge, stärkring; i korsvalvs- l. kupolanläggning: båge som förbinder två närstående stöd. Brunius Metr. 73 (1836). Gördelbåge, (dvs.) staf å kupolhvalf. Dens. SkK 695 (1850). Hahr ArkitH 203 (1902). Rydbeck LdDomkByggnH 281 (1923).
(2) -DJUR. [efter t. gürteltier] (mindre br.) zool. bälta; bältdjur. Thorell Zool. 2: 136 (1861). Östergren (1926; angivet ss. förekommande ibland).
(2) -FORT, n. mil. fort i fortgördel. —
(2) -FÄSTNING. mil. fästning bestående av l. försedd med fortgördel. KrigVAH 1923, s. 107.
(2) -GESIMS. [jfr t. gurtgesims] byggn. jfr -LIST. NF 5: 1127 (1882). Hahr ArkitH 335 (1902).
(2 c) -KULA. [jfr t. gürtelkugel, ävensom fr. balle à ceinture] (förr) mil. rund gevärskula med gördel. KrigVAT 1852, s. 498. Spak Handeldvap. 9 (1889).
(3) -KÄNSLA. [efter t. gürtelgefühl] med. vid vissa sjukdomar (ss. ryggmärgstvinsot) förekommande känsla av hopsnörning kring livet. DuodSanal. (1885). LbInternMed. 2: 508 (1916).
(2) -LIST. [jfr gr. ζώνη, fris] byggn. rundt omkring en byggnad löpande list som betecknar gränsen mellan tvenne våningar, kordonglist. TT 1896, Byggn. s. 74.
-MAKARE, se d. o. —
(2) -MUS. [efter t. gürtelmaus] (mindre br.) zool. bältmus, sköldsork. 1Brehm 1: 419 (1874). 2NF 25: 1379 (1917).
(2) -PANSAR. sjömil. rundt omkring ett krigsfartyg på ömse sidor om vattenlinjen löpande tjockare pansar (huvudsakligen avsett att skydda fartygets undervattenskropp), pansargördel, bältpansar. TSjöv. 1890, s. 200. 2UB 9: 551 (1906).
(3) -SMÄRTA, r. l. f. med. i pl.: vid vissa sjukdomar (ss. ryggmärgstvinsot) förekommande smärtor i veka livet. —
(1) -SPÅNG, pl. -spänger. [efter ä. t. gürtelspange] (†) bältspänne. BoupptSthm 5/12 1674.
(1) -SPÄNNE. spänne till gördel; jfr BÄLT-SPÄNNE. Schultze Ordb. 4733 (c. 1755). Östergren (1926).
(1) -STAD. (i vitter stil, numera knappast br.) midja; äv. bildl.; jfr BÄLTE-STAD. Hagberg Shaksp. 11: 118 (1851; bildl.). Östergren (1926; angivet ss. sälls. o. skönl.).
(2 c) -STYRNING. mil. o. sjömil. Gördelstyrning .. erhålles därigenom, att projektilens bakre del omges med en gördel af mjuk metall, vanligen koppar. 2NF 22: 345 (1915).
Spoiler title
Spoiler content