HALATION hal1atʃω4n l. -aʃ-, r.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[av eng. halation, bildat av GWPerry (JournPhotogrSocLondon 15/11 1859) till HALO]
fotogr. gm ljusets totalreflexion mot glasets l. celluloidens l. gelatinplattans bakre yta uppkommet fel på fotografisk plåt, vid intensiv o. långvarig invärkan resulterande i ett l. flera alltför ljusa partier å den fotografiska bilden; irradiation, ljusgårdsbildning, ljusgård. 2NF (1909). Mees Fotogr. 107 (1926).
SAOB
