HALMSTAD(S)- hal3mstad(s)~ l. (i sht vard.) -sta(s)~.
ss. förled i ssgr för att beteckna att ngt (ngn) härstammar l. (först) kommit från (hör hemma i, är utmärkande för m. m.) Halmstad.
Ssgr: A: HALMSTAD-BO, m.||ig. (halmstads- 1891) invånare i Halmstad. WoJ (1891). —
-LAX. (halmstad- 1771 osv. halmstads- 1793—1908) vid Halmstad fångad lax; ofta ss. sammanfattande benämning på lax fångad i de halländska älvarna l. vid halländska kusten (o. i stor utsträckning försåld från Halmstad). DA 1771, nr 138, s. 4. Sandström NatArb. 1: 231 (1908).
B (mindre br.): HALMSTADS-BO, -LAX, se A.
