HEBRAIST -ais4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. hebraïst, eng. hebraist, fr. hébraïste; jfr HEBRAISM o. HEBRÉ]
(i fackspr.) person som ägnar sig åt studiet av hebreiska språket l. kulturen; kännare av hebreisk litteratur o. kultur. Larsen (1884). EHTegnér i BibKommÖfvGT 50 (1899, 1902).
