publicerad: 1930
HELLENSK häle4nsk l. he-, l. HELLENISK -e4nisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
Etymologi
(i sht i fackspr. o. vitter stil) adj. till HELLEN; jfr GREKISK. Palmblad i Phosph. 1810, s. 39. (Julianus) svärmade för den hellenska forntidens idealer. Rydberg Ath. 184 (1859). Grimberg VärldH 2: 436 (1927). — jfr O-, PAN-HELLENSK.
Spoiler title
Spoiler content