SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PAN- pan3~ l. pa3n~ l. pan1- l. pan- l. pa1n-, pref.2
Etymologi
[med motsvarigheter i t., eng. o. fr.; specialanv. av PAN-, pref.1]
i ssgr som avse politiska (l. kulturella l. religiösa) rörelser vilka syfta till samgående i olika avseenden mellan besläktade folk (l. mellan grupper av människor i olika länder som höra samman i t. ex. religiöst avs.); äv. i vissa närstående anv.; all-, stor-.
Ssgr (i sht polit.): PAN-AMERIKANISM3~00102 l. ~01002 l. 100104 l. 101004. rörelse som värkar för ekonomisk, politisk o. kulturell samvärkan mellan de olika staterna (i första hand republikerna) i Nord- o. Sydamerika; sammanfattningen av de idéer som utmärka denna rörelse. SD 1892, nr 203, s. 5.
Avledn.: panamerikanistisk, adj. (†) panamerikansk. SvD 1897, nr 254, s. 1. —
-AMERIKANSK3~0102 l. 10104 l. 01004. som har avseende på l. präglas av l. är ett led i panamerikanismen; äv.: som har avs. på hela Amerika. Dalin (1871). SvD 1897, nr 254, s. 1. Den .. första panamerikanska kongressen (1826). Landberg Fredsorg. 175 (1928). —
-ARABISK3~020 l. 1040. adj. till -arabism. Ymer 1931, s. 423. —
-ARABISM 3~002 l. 1004 l. 0104. Panarabism, en .. rörelse .. med syfte att politiskt närma och om möjligt sammansluta alla folk af arabisk härkomst eller med arabiskt språk. 2NF 37: 973 (1925). —
-ASIATISK 3~0020 l. 10040 l. 01040. som avser l. hör samman med osv. en mot de vita nationerna riktad rörelse som strävar att förena Asiens färgade folk. Andersson Drak. 174 (1926). —
-EUROPÉ3~002 l. 1004. jfr -europeisk. Olsson Kanaanexpr. 139 (1929). —
-EUROPEISK3~0020 l. 10040. särsk.: som har avs. på strävandena att åstadkomma en union mellan alla l. de flesta av Europas stater (”Paneuropa”). En paneuropeisk konferens. SvD(A) 1929, nr 243, s. 3. Därs. 1945, nr 255, s. 4 (adv.). —
-GERMAN3~02 l. 104. anhängare av pangermanismen. LoW (1911). Försvarsfrågan 137 (1913). —
-GERMANISM3~002 l. 1004 l. 0104. (i sht om ä. förh.) (de idéer som utmärka en) rörelse syftande till att uppnå samvärkan mellan o. förening av alla tyskspråkiga nationer (ofta med inbegrepp av holländare o. flamländare, stundom äv. skandinaver); stundom äv. allmännare, om en strävan till kulturellt samförstånd o. (politisk) samvärkan mellan alla germanska folk. Forssell Stud. 1: 330 (1870, 1875). Ymer 1915, s. 350.
Avledn.: pangermanistisk, adj. (i sht om ä. förh.) pangermansk. Ymer 1915, s. 350. —
-GERMANSK3~02 l. 104. (i sht om ä. förh.) som har avseende på l. sammanhänger med pangermanismen. Lidforss UtrikVyer 32 (1900). —
-HELLENISM3~002 l. 1004 l. 0104. (om ä. förh.) rörelse som efter det moderna Greklands frigörelse från Turkiet värkade för alla av greker bebodda områdens förening med Grekland. Auerbach (1913). —
-HELLENSK3~02 l. 104. som berör l. har avseende på hela Grekland l. alla greker. Den attiska .. bildningen .. sökte .. förena det .. bästa af allt grekiskt till en allmän panhellenisk egendom. Almqvist GrSpr. 244 (1837). Grimberg VärldH 4: 413 (1930). särsk. (om ä. förh.) i fråga om strävanden i modern tid att politiskt förena alla greker (jfr -hellenism); stundom äv. om liknande strävanden under antiken. PedT 1896, s. 611. Freden i Lausanne 1923 gjorde slut på alla panhellenska drömmar om landförvärf i Mindre Asien. 2NF 37: 929 (1925). Grimberg VärldH 3: 174 (1928; under antiken). —
-ISLAMISM3~002 l. 1004 l. 0104. jfr -arabism. 2NF (1914). IllRelH 214 (1924). —
-ISLAMITISK3~0020 l. 10040 l. 01040. jfr -islamism. 2NF 20: 1421 (1914). —
-LUTERSK3~20 l. 040. som har avs. på en rörelse som syftar till att förena olika luterska riktningar o. kyrkor. HågkLivsintr. 12: 288 (1931). —
-RUSSISM pan3~rusis2m l. pa3n~, l. 104, r.; best. -en. [med avs. på efterleden jfr russofil] (i sht om ä. förh.) rörelse som syftar till att göra alla slaviska folk politiskt o. kulturellt beroende av Ryssland. NF (1888). SD(L) 1904, nr 92, s. 5. —
-SERBISM pan3~særbis2m, äv. pa3n~, l. 104, r.; best. -en. [till serb] (om ä. förh.) jfr -germanism, -slavism. Lindqvist BakMoln. 35 (1911). —
-SLAVISK3~20 l. 040. (med avs. på brukligheten se -slavism) som har avs. på l. sammanhänger med l. är ett led i panslavismen. Hildebrand Donaumon. 2 (1915). GHT 1939, nr 223, s. 3. jfr Landsm. 1: 498 (1880; om urspråkl. förh.). —
-SLAVISM3~02 l. 104 (pànslavi´ssm Dalin), r.; best. -en. [jfr t. panslavismus, eng. panslavism, fr. panslavisme] (i sht om förh. under 1800-talet o. 1900-talets båda första årtionden) rörelse l. politisk idé som syftar till alla slaviska folks närmande till varandra (o. deras förening under rysk överhöghet). Geijer I. 1: 288 (1845). GHT 1939, nr 223, s. 3. —
-SLAVIST3~02 l. 104. (med avs. på brukligheten se -slavism) anhängare av panslavismen. Dalin (1871). Kåhre Strandh. 10 (1933). —
-SLAVISTISK3~020 l. 1040. (med avs. på brukligheten se -slavism) adj. till -slavism o. -slavist. Frey 1849, s. 5. Kåhre Strandh. 10 (1933).
Spoiler title
Spoiler content