SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HELMJÄRN, n.
Etymologi
[efter t. helmeisen, av helm, handtag, skaft (jfr HJÄLMHULT), o. eisen, järn. Det t. ordet torde snarast vara ellips av ett helmlochseisen, ”skafthålsjärn”]
(†) kilformigt järn användt vid utformandet av skafthålet på yxa. I sielfva smedian måste vara en god täter blåsbelg, .. durchslag, helmjern och våltapp. Broocman Hush. 2: 41 (1736).
Spoiler title
Spoiler content