HELVELLA hälväl3a2 l. hel- l. 040, r. l. f.; best. -an; pl. -or l. -er; l. HELVELL -väl4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av nylat. släktnamnet Helvella Lin., av lat. helvel(l)a, benämning på mindre köksväxter av varjehanda slag, av lat. helvus (se GUL)]
bot. o. kok. benämning på svamp av släktet Helvella Lin., utmärkt gm en sadellik från sidorna hoptryckt hatt; hattmurkla, biskopsmössa (se d. o. 2 c). Liljeblad Fl. 454 (1798). Hartman Svamp. 62 (1874). Matsäcksmiddag (med läckra helveller!). TurÅ 1904, s. 52. — jfr HÖST-, JÄTTE-HELVELLA.
