(numera föga br.) jur. vbalsbst. till HEMFALLA 1:hemfallande. Möller(1790). Ärftliga förläningar inom furstendömet skulle vid dettas hemfall till kronan få behållas mot sökande af konungens stadfästelse, som ej fick nekas. NF 17: 43(1892). Östergren(1927; angivet ss. ålderdomligt).
Ssg: HEMFALLS-RÄTT, r. l. m. [jfr t. heimfallsrecht] särsk. jur. om statens l. vissa institutioners rätt till herrelöst gods (t. ex. danaarv) l. (i fråga om ä. l. utländska förh.) till ledigblivna län. Wikforss 1: 776(1804). Kôersner PolHlex.(1883). 3NF(1928).
