publicerad: 1930
HEMORT hem3~ω2rt, äv. ~ωr2t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(hem- 1773 osv. him- 1808)
Etymologi
[till HEM I 2 o. 4]
1) ort (plats, bygd, land) där ngn har sitt hem l. där ngn växt upp l. (jur.) där ngn är l. senast varit kyrkobokförd (l. mantalsskriven). Barchæus LandthHall. 83 (1773). De Finska trupper, som ej ville medfölja till Sverige, skulle begifva sig till sina hemorter. Malmström Hist. 2: 385 (1863). Med lösdrifvares hemort .. förstås den ort, der han är eller senast varit mantalsskrifven. SFS 1885, nr 27, s. 5. Hallström Händ. 33 (1927).
2) i utvidgad, oeg. o. bildl. anv.
a) (i fackspr.) plats (i allm. fartygsägarens hemvist) som utgör l. betraktas som utgångspunkt för den sjöfart som idkas med ett fartyg. Ångaren var destinerad till hemorten. Der Konungen ej annorlunda förordnar, skall genom beslut af rederiet bestämmas den ort, hvilken såsom fartygets hemort skall anses. SFS 1864, nr 22, s. 2. BonnierKL (1924).
b) mil. om de delar av riket som vid krig icke avdelats till l. äro att betrakta ss. krigsskådeplats(er). IllMilRevy 1898, s. 113. BonnierKL (1924).
c) (i fackspr., mindre br.) med anslutning till HEM I 4 slutet: (en växt- l. djurarts o. d.) hemland; jfr HEMBYGD 2 b. Retzius FlVirg. 8 (1809). (Södra sluttningen av Kaukasus) är hemorten för aprikosen m. fl. af Europas fruktträd. Carlson 1Skolgeogr. 69 (1887).
Ssgr: (1) HEMORTS-BERÄTTIGAD, p. adj. jur. som har hemortsrätt (ngnstädes). 2NF 11: 405 (1909). SFS 1914, s. 777. —
(1) -KOMMUN. kommun där ngn har hemortsrätt. BtRiksdP 1897, I. 1: nr 4, s. 33. BonnierKL 5: 638 (1924). —
(1) -RÄTT, r. l. m.
1) jur. rätt som ngn äger att i fattigvårdshänseende räknas som tillhörig ngn viss samfällighet (vanl. kommun). Samtiden 1871, s. 197. Hustru har .. samma hemortsrätt som mannen. SFS 1871, nr 33, s. 11. Hemortsrätt har genom 1918 års lag om fattigvården gjorts beroende af den faktiska mantalsskrifningen. 2NF 36: 354 (1924).
2) bildl.: rätt att finnas l. förekomma ngnstädes. Ord, som aldrig kunna anses äga hemortsrätt inom svenska språket. PedT 1892, s. 359. Livet måste hava hemortsrätt överallt i rymden, varhelst en himlakropp erbjuder det betingelserna för dess bestånd. Hedin Pol 2: 599 (1911).
Spoiler title
Spoiler content