HEROIN he1roi4n l. her1-, l. -å- l. -ω-, sbst.2, n.; best. -et.
Etymologi
[av t. heroin; av okänt urspr.; jfr eng. heroine]
kem. o. farm. preparat som utgör ett derivat av morfin o. användes (ofta missbrukas) ss. lugnande o. smärtstillande medel. MedMånRevy 1898, s. 342. —
Ssg: HEROIN-SMUGGLING.
