HOJ hoj4, sbst.1, r., i sjömansspr. äv. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(hoj 1883 osv. hoy 1768—1794)
Etymologi
[av eng. hoy, av ä. holl. heu, heude, mnl. hoede, hoei m. m.; jfr ä. d. hoy, ä. t. heu, ävensom mnl. hoedescip, hoedenaer, hoj (i bet. 1); av ovisst urspr.]
sjöt.
1) (i sht förr) visst slags mindre, vanl. ss. slup tacklat fartyg användt (i sht i fraktfart) vid kusterna kring södra delen av Nordsjön. Engelsk Hoy. Chapman ArchNavMerc. Reg.(1768). 3NF 9: 1170(1928).
2) gammalt, kasserat fartyg användt ss. logementsfartyg, sjukhus, magasin, kolupplag o. d.; numera nästan bl. föraktligt, om gammalt, dåligt fartyg i allm. Konow(1887). Pan 1925, s. 10.
SAOB
