HOP, sbst.3 o. adv. ssgr (jfr anm. sp. 1153):
(I 4 b ε, II) HOP-ADDERA, -ing. addera ihop, hopsummera. Tegnér (WB) 4: 475 (1824; bildl.). —
-ARBETA~020, -ning. (hop- 1756 osv. ihop- 1752) arbeta ihop, arbeta samman; särsk.
1) till I 4 b β slutet, II: gm arbete förskaffa sig l. samla (ngt). Dalin (1852). Björkman (1889).
2) till I 4 b ε, II: gm arbete förena (olika ting l. ämnen osv.) till ett helt. TT 1884, s. 61. (Saxo grammaticus) hoparbetade till ett fängslande epos den väldiga mängd sagor, som han ansåg för verklig historia. 2NF 5: 1330 (1906).
3) till I 4 b γ, ε ε', II: bearbeta (ngt) så att det krymper ihop l. får fastare konsistens l. väl blandas (med ngt annat); (väl) omröra (ngt). König Mec. 149 (1752). Vid hoparbetningen (av smöret) bör kärnmjölken icke för kraftigt aflägsnas. LB 3: 406 (1903).
