SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1932 HUMIN hɯmi4n l. hu-, n. l. r.; best. -et, ss. r. -en; pl. (i bet.: olika slag av humin) -er. Etymologi [jfr t. o. eng. humin; avledn. av HUMUS] kem. neutralt ämne som utgör en beståndsdel i mull (humus), tidigast innefattande äv. ulmin, numera åtskilt från detta. Berzelius ÅrsbVetA 1841, s. 351. ArkKem. IV. 24: 9 (1912). Ssgr: HUMIN-SYRA, r. l. f. kem. humussyra. Berzelius ÅrsbVetA 1841, s. 354. LB 1: 10 (1899). — -SYRAD, p. adj. [till -SYRA] kem. humussyrad. Berzelius ÅrsbVetA 1839, s. 309. SAOB Alfabetisk lista humifierande humifiering humiliant adj. humiliation subst. humiliera verb humin subst. huminit subst. humla subst.1 humla subst.2 humla verb1 humla verb2 Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
