publicerad: 1932
HUSLIG hɯ3slig2, adj. -are (i bet. 5 o. 6). adv. = (†, KalmPriv. 1620, s. 40), -EN (†, AOxenstierna 1: 342 (1625), Weste (1807)), -T.
Ordformer
(hu(u)s- 1555 osv. huuss- 1642—1668. hwsz- 1649. huse- 1829. -lig(h) 1555 osv. -lijk 1668. -lighit, n. 1555)
Etymologi
1) [jfr t. sich häuslich niederlassen] (†) i uttr. nedsätta l. nedlåta sig l. sätta sig ned husligen l. huslig, bosätta sig. Med minder han först winner burskap .. och sedhan säter sigh husligh nedh i Stadhen. KalmPriv. 1620, s. 40. Flyttia till berörde Landsorter och sig därsammastädes husligen nederlåta och .. boställen uptaga. Stiernman Com. 5: 528 (1695). EconA 1807, juli s. 30 (1806).
2) som tillhör hemmet, (som utföres) i hemmet; som tillhör l. har avseende på hemlivet l. familjelivet; hem-, familje-. Den husliga härden, hemmets härd. Huslig andakt, husandakt. Huslig lycka, sällhet, husliga angelägenheter, sorger, bekymmer. Husliga tvister. En huslig scen, familjescen. Hasselroth Campe 25 (1794). Hvar medborgares husliga sällhet. Leopold 5: 358 (1800). Svåra husliga förhållanden. Carlén Repr. 126 (1839). Geijer .. ansågs hafva blifvit påverkad af sin husliga omgifning. Wirsén i 3SAH 14: 175 (1899). — särsk.
a) (numera föga br.) om levnad o. d.: (som leves) i hemmet, hem-. Den husliga lefnadens behag. Stenhammar 269 (1798). Ett lyckligt husligt lif. Bildt i 3SAH 16: 383 (1902).
b) (numera föga br.) om bild l. skildring o. d.: som visar l. skildrar hemmet l. hemlivet. Jag tror, att folk är aldeles besatt i afseende på det husliga (inom litteraturen). CLivijn (1805) hos Hjärne DagDrabbn. 204. Nicander Minn. 1: 31 (1831). Dessa husliga taflor, man någon gång emot sin villja får se i städerna, när en granne midt öfver gatan antänder sina ljus, utan att fälla ned rullgardinen. Knorring Ståndsp. 2: 5 (1838).
c) (†) i uttr. husligt tröstetal, om likpredikan i sorgehuset omedelbart före begravning; jfr HUS-PREDIKAN. UrFinlH LIII (1813).
d) (föga br.) pedag. om läxläsning l. undervisning, uppsatsskrivning o. d.: förlagd till hemmet, hem-. Husliga pensa. SvLittFT 1836, sp. 531. När den husliga undervisningen blef för inskränkt, sändes han (dvs. K. X G.) till Universitetet. CTJärta i 2SAH 17: 287 (1836).
e) (†) om klädedräkt o. d.: avsedd för hemlivet, enkel, vardags-. Denna Costym är hel och hållen huslig. MagKonst 1832, s. 72.
3) (numera föga br.) hemtrevlig, behaglig. (Bad-)sällskapet .. hade rätt husligt nedsatt sig i de sköna trädens skugga. Schopenhauer Gabr. 2: 46 (1824). Om vinterkvällar varmt och husligt / det inne var. Gellerstedt Hemtr. 20 (1905).
4) som tillhör (skötseln av) hushållet, hushålls-. Husliga bestyr, göromål, sysslor, förr äv. yrken. Husligt arbete, särsk. pedag. sammanfattande benämning på undervisningsämnena hushållsgöromål o. kvinnlig slöjd. AdP 1800, s. 823. 2VittAH 11: 109 (1817, 1822: husliga yrken). (Flickorna) hafva .. deltagit i husliga göromål. Alopæus Abnormsk. 29 (1889). Tenow Solidar 1: 20 (1905). — särsk.
b) i uttr. huslig ekonomi, hushållets ekonomi, hemmets skötsel ur ekonomisk synpunkt; särsk. pedag. i fråga om den undervisning som meddelas kvinnlig ungdom i skötseln o. vården av ett hem samt i valet o. beredandet av födan. När fjederfäkulturen fick .. en större betydelse för den husliga ekonomien. Samtiden 1874, s. 122. Lärarinna i huslig ekonomi. SFS 1920, s. 1213.
5) (†) lämplig l. fördelaktig för hushållningen. Där Bonden .. wore frij (från skjutsning), kunde han stella sin näringh deste husligere och effter förmågan an. RARP 3: 252 (1642).
6) intresserad av hemmets skötsel o. av hushållsgöromål; som gärna hjälper till i hushållet; förr äv.: sparsam, hushållsaktig; enkel; vanl. om kvinna. HSH 37: 184 (1635). (Sv.) Huslig .. (fr.) Frugal. Économe. Nordforss (1805). Ni är riktigt husliga, det må jag säga. Hvad? Syarbete framme! Hagberg Shaksp. 1: 117 (1847). Hedenstierna FruW 6 (1890).
Avledn.: HUSLIGHET, r. l. f.
1) (†) till 2 l. 4: hemliv; förhållanden i hemmet; hem; hushåll, hushållning. Dhe (dvs. de tyska undersåtarna) .. sättia sigh neder och tänckia meere på hussligheet och näringen, än huru dhe kunna restituera Rempublicam. HSH 25: 47 (1628). Försynen tyckes hafva velat gifva .. (Gjörwell) en ersättning för verldens orättvisa, genom den lyckligaste huslighet. Polyfem IV. 23: 3 (1811). Snoilsky 4: 73 (1887).
2) till 6: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara huslig, intresse för hemmets skötsel; förr äv.: sparsamhet, hushållsaktighet; enkelhet. (Sv.) Huslighet .. (fr.) Économie. Frugalité. Nordforss (1805). Dalin (1852).
Ssgr (till HUSLIGHET 1, †): huslighets-drama. litt.-hist. drama med ämne ur hem- l. familjelivet. Publiken .. har .. ledsnat .. vid att se de Tyska huslighetsdramerna. Polyfem IV. 20: 1 (1811). SvLitTidn. 1819, sp. 358.
Spoiler title
Spoiler content