SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HÅVA 3va2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er RA 1: 446 (1545), Warnmark Sinnew. A 3 b (1687)).
Ordformer
(sg. håva (håffua, håfwa, håfva) 15551899. pl. ha(a)ffwor 15251534. håvor (håffuor, -wor, -wer, håfvor, -er) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. hāva, ägodel, liksom fnor. háfor, pl., nor. haava, sg., av mnt. hāve, motsv. fht. haba (varav t. habe), till stammen i habēn (se HAVA)]
eg. o. urspr.: tillhörighet, ägodel; i sht om värdefull sådan, rikedom; ofta i allmännare anv. om ngt värdefullt: skatt, dyrbarhet; numera nästan bl. (i högre l. vitter stil) i inskränktare anv. med tanke på den värdefulla tillhörigheten l. ägodelen osv. ss. ngt som beskärts ngn (av Gud l. ödet l. lyckan o. d.) l. ss. ngt som är avsett att bortskänkas l. utdelas; stundom närmande sig till l. övergående i bet.: gåva, förr äv. i bet.: offer; vanl. i pl., i sg. numera bl. tillf. Theras äghodelar och håffuor sålde the. Apg. 2: 45 (NT 1526; Bib. 1917: sina jordagods och vad de eljest ägde). The (dvs. besättningen på det belägrade Viborg) måge gå aff mett beholdne håffuor, som the begera. G1R 9: 209 (1534). Bättre gott rychte, än stoora håfwor. Grubb 65 (1665). Gadd ÅmVetA 1770, s. 49. Sverige har Försynen försedt med rika håfvor af metaller och annat mehra. Höpken 2: 674 (1771). Lyckans håfvor. Bellman Gell. 71 (1793). Mitt hjerta tag! tag mot den ringa håfva! Ps. 1819, 167: 8. Ojemnt falla ödets lotter, .. / Jag fått glans och rika håfvor, du fått ringhet, du, och nöd. Runeberg 5: 20 (1860). Hellström Lekh. 305 (1927). — särsk.
a) (i religiöst spr., numera föga br.) om ngt i religiöst hänseende värdefullt (ss. Guds nåd, syndernas förlåtelse m. m.): ”nådegåva”. Klookheet och Herrans fruchtan .. skola wara hans (dvs. Sions) håfwor. Jes. 33: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: Herrens fruktan skall vara dess skatt). At wij .. skole .. wara wisse ther vppå, at han (dvs. Jesus) både wil och förmå hielpa, ä huad thet heller är til lijff eller siel. Och at wij .. icke skole förargas, at sådana dyrbara håffua och skatt .. warder oss vthi ordet och the heliga Sacramente .. föregiffuin. LPetri 1Post. C 8 b (1555). (Vi veta) att Gudh genom thet medlet (dvs. dopet) meddelar honom som döpes, alle Jesu Christi håfuor. KOF 1: 395 (c. 1618). Himmelrikets håfvor. Hedborn Minne 250 (1835). — jfr NÅDE-HÅVOR. — särsk. i uttr. de heliga håvorna, förr äv. de helgade l. heliga håvor, om det invigda brödet o. vinet i nattvarden. (Prästen skall) med all wördning handtera the helgade Håfwor. Kyrkol. 11: 10 (1686). Vesterlund Skolm. 140 (1924). jfr NATTVARDS-HÅVOR.
b) (†) ”gåva” (se d. o. 2 b). Vultejus Post. C 4 a (1686). Wjsdooms Håfwa skön. Warnmark UtvSiälGlädie C 1 b (1686). Föreställa sakerna i ordning, vara kort men ej inbunden, bevisa men utan osmak, är intet hvars mans håfva. Chydenius 48 (1765). Nordforss (1805). jfr FÖRSTÅNDS-HÅVOR. — särsk. övergående i bet.: möjlighet. Grymme Tartar, .. / Tycks dig Pilar wara Gåfwor / Ok en skänk åt sådan Mö / Som har Tusend andra Håfwor / Till at komma dig til dö. Lucidor (SVS) 28 (c. 1670).
c) (i vitter stil) om naturens alster o. (oftast ngt skämts.) om mat l. dryck; förr äv. om förning (se d. o. 2 a). Sahlstedt (1773; om förning). Men om han kommer i morgon din bror, den raske Mathias, / Väl, undfägne du då med vänliga håfvor den käre. Runeberg 1: 7 (1832). Sandels' rent svenska förkärlek för bordets håfvor. Söderhjelm Runebg 2: 368 (1906). Man njöt av skogarnas, trädgårdarnas och havets håvor. Hedin Pol 2: 117 (1911). Bägge (hade) tagit sig rundeligen till bästa af källarens håfvor. Schück FUpsala 103 (1917). Höstfesten, när sommarens och skördens håvor lyckligen bärgats i ladorna. Nilsson FestdVard. 109 (1925).
d) (†) i pl. i överförd anv.: skattkammare, förrådshus. En Ethiopsk man .. när drotning Candacis vthi Ethiopian, huilken hon hadhe giordt weldhughan vtöffuer alla hennes håffuor. Apg. 8: 27 (NT 1526; Bib. 1917: skattkammare; Luther: vbir alle yhre schetz kamer; Vulg.: super omnes gazas ejus; gr. ἐπὶ πάσης τῆς γάζης αὐτῆς); möjl. till huvudbet. Iagh skal wel besöria them som migh elska, och vpfylla theras håffuor. Ordspr. 8: 21 (Bib. 1541; Bib. 1917: förrådshus; Luther: Schetze; Vulg.: thesauros).
Spoiler title
Spoiler content