(numera mindre br.) hitin; förr äv. [efter t. herein; jfr HÄR, adv.2] ingående i fast förb. med verb betecknande rörelse l. förflyttning: in. Gör migh en maat .. och bäär migh honom her in. 1Mos. 27: 4(Bib. 1541; Bib. 1917: bär in den till mig). Nu jernets anglar döna, / Och tempelporten dundrar: / Härin, härin, till frihet och försoning! Atterbom Lyr. 2: 289(1809). Östergren(1928).
