publicerad: 1932
HÄRVARANDE3~200, p. adj.
Ordformer
(her- 1637. här- 1749 osv.)
(i skriftspr.) som befinner sig här; här befintlig, här närvarande. Sedan hervarande Clerus hafve gifvit sit betänkande. RP 7: 80 (1637). De flesta af våra härvarande utländska ministrar. De Geer Minn. 2: 27 (1892). —
Spoiler title
Spoiler content