ILLUMINATION il1ɯmi1natʃω4n l. -u-, l. -min1-, l. 010—, l. -aʃ- (- - - -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. = (Berzelius ÅrsbVetA 1832, s. 13, osv.); pl. (i bet. 2 o. 3) -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. illumination; av lat. illuminatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till illuminare (se ILLUMINERA)]
2) till ILLUMINERA 2; förr äv. konkret: transparang (äv. koll.). (Ryske) Ambassadeuren (hade) redan förleden winter .. begiärat att få anställa illumination till frögd för Rijgas öf:rgångh. KKD 5: 139(1710). Illuminationer och Emblemata. Carlberg SthmArchitCont. H 3 a(1740). Under denna rangering fick mäster Nils godt tillfälle hänga upp illumination. Tersmeden Mem. 3: 71(1741). Crusenstolpe Tess. 3: 260(1847). 3SAH 12: 11(1897). — särsk. i oeg. anv. Hehla denne natten har lyst af sådane illuminationer, som på Ryska botn warit optände. KKD 6: 141(1708; om av ryssarna anlagda eldsvådor). Solen ställer .. till illumination (i det mot öster belägna rummet) alla mornar. Bremer Brev 3: 279(1853).
3) (knappast br.) till ILLUMINERA 3; numera bl. konkretare: illuminerad handskriftsteckning o. d., miniatyr. Andersson(1845). 3NF(1929). — jfr PERSPEKTIV-ILLUMINATION.
Ssgr: (2) ILLUMINATIONS-KAMIN. kamin (ugn) i vars väggar äro anbragta med glimmer l. dyl. täckta öppningar gm vilka det är möjligt att se den brinnande elden. TT 1884, s. 37.—
