IMPASTERA im1paste4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[av it. impastare, förvandla till l. belägga med pasta, av in- (se IN-, pref.1) o. pasta (se PASTA); jfr eng. impaste, fr. empâter]
(knappast br.) mål. måla med tjockt o. bredt pålagd, till konsistensen degartad färg. De som måla med urskillni(n)g, anlägga .. (färgerna) mindre förhastadt, mera tjocka, updraga flera gånger de nakna ställen, hvilket Målare kalla at väl impastera. Miniatursk. 91 (1784). Thomæus AllmKonstlex. (1926). jfr: När färgen (vid färgning av garn, tyg, skinn o. d.) är allenast med oljor, gummis, eller lim fast-torkad, kallar jag det ej färgadt, utan impasteradt, måladt eller anstrukit. VetAH 1750, s. 63.
