1) göra djup(a-re), fördjupa (i eg. o. bildl. anv.). Hvart och ett af dem (dvs. av det nya, det ovanliga, det stora osv.) .. tjenar att oändligen mångfaldiga och indjupa de estetiska intrycken. Silverstolpe i 2SAH 2: 293(1802). särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: som utgör l. bildar en fördjupning. Bölderne satte sig i armhålerne och på andra indiupade ställen. Dalin Hist. 2: 496(1750).
2) refl.: fördjupa sig l. försjunka (i ngt); äv. i uttr. vara indjupad i (ngt), vara fördjupad l. försänkt l. försjunken i (ngt). Monge af oss ähre vtij sådanna stora gälld och skuld indiupade, som wij aldrigh kunne reeda oss vthur så lenge wij lefwe. VDAkt. 1656, nr 87. (Han har)indiupat sig i skuld. Därs. 1681, nr 105(1680). Såsom dhe så indiupade äro i denne (giftermåls-)tanckarna. Därs. 1685, nr 107. —
