publicerad: 1933
INGEFÄRA iŋ3e~fä2ra l. ~fæ2r-, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(engefä(ä)r 1578—1698. engefärw 1659. engfäre 1638. engieffeere 1540. engiefore 1570. engreffera 1547. infer 1563. ingefe(h)r (jnge-) 1536—1689. jnngeFer 1584 (: JnngeFer Claretth)—1685 (: JnngeFer win). ingefera 1590—1786. ingefere 1534—1540. jngeferen 1613. ingef(f)ä(ä)r (jnge-, -fähr) 1550—1880. ingefära 1538 osv. ingefärra 1698. inge- (f)färe (jnge-) 1540—c. 1580. ingerfära 1776. ingfer (jng-) 1579—1670. ingfä(h)r c. 1670—1832 (: ingfärsdricka). ingfära 1637—1855. ingiber 1685. inguer 1680)
Etymologi
[fsv. ingefär(a) (i bet. 1), liksom d. ingefær o. fnor. ingifer närmast av mnt. ingever; jfr t. ingwer, feng. gingifer(e), eng. ginger, ffr. gingivere, gingibre, fr. gingembre; ytterst av lat. gingiber, av sengrek. ζιγγίβερις, av medelind. singivera, motsv. sanskr. sṛṅgavera, av ṧṛṅga-, horn (se d. o.), o. vera-, kropp, vilken benämning givits efter den ifrågavarande rotstockens form. — Jfr GEMBRA]
1) benämning på rotstocken av den i tropiska länder (i sht på Java, i Ostindien, Kina, tropiska Afrika o. tropiska Amerika) odlade, till kryddliljornas familj hörande växten Zingiber officinale Roxb. (Amomum zingiber Lin.); vanl. om (stycken av) ifrågavarande rotstock (i torkat tillstånd) ss. drog l. krydda. (In)syltad ingefära. Torr ingefära. Skalad l. skrapad l. vit ingefära. Oskalad l. svart ingefära. Hel, malen l. stött ingefära. Kinesisk, bengalisk, västindisk ingefära. Gode ferske kryddor, Jngefer, Negliker, Muskater. G1R 11: 77 (1536). Vin .. forfalskat .. medt fergat ingefer. RA 1: 278 (1540). Syltad Ingefär med Sucker canari. 2VittAH 8: 117 (i handl. fr. 1557); möjl. till 3 d. Jngefär mz Sucker Kanndij. TullbSthm 13/6 1573; möjl. till 3 d. Hwijt Ingefär. BOlavi 77 b (1578). Lät honom (dvs. orren) wäl siuda vp medh Peppar, Ingefära och Neglikor. Kockeb. B 2 a (1650). Condit: .. Zingiber: albi opt. Insyltat Ingefähra. ApotT 1698, s. 15. Hafvande hustrur .. böra .. undfly .. kryddade rätter, såsom Peppar, Ingefär (m. m.). PH 6: 3862 (1755). Ingefära .. användes .. i medicinen såsom medel mot frossa, magåkommor m. m. Hagdahl Kok. 114 (1879). I gula ärter lades alltid (på 1870-talet) ingefära och mejram. Linder Tid. 66 (1924). — jfr JAMAIKA-INGEFÄRA.
2) (mindre br.) om växten Zingiber officinale Roxb. (jfr 1), ingefärsväxt(en). Franckenius Spec. F 1 b (1638). Ingefär wäxer .. allestädes i Indien. Palmchron SundhSp. 72 (1642). VetAH 1786, s. 249. Ingefäran .. hör till samma familj som kardemumväxten och är ursprungligen hemma i Sydasien. UB 5: 213 (1874).
3) i utvidgad anv., i fråga om andra växter vilkas rötter på grund av smak l. medicinska egenskaper fått en liknande användning som ingefäran.
a) (numera bl. farm.) i uttr. dansk ingefära, förr äv. svensk l. tysk ingefära, om den till drog tillredda (numera föga använda o. i farmakopéerna icke längre upptagna) roten av Arum maculatum Lin., aronsört, arum, munkmössa; förr äv. (i sht bot.) om den ifrågavarande växten. Aaronsört, Tysk Engfäre, Munkeswans, Prästekafle. Franckenius Spec. A 3 b (1638). Arum eller Swensk Ingefära. Lindh Huuszapot. 97 (1675). Arum maculatum. Aronrot eller Dansk ingefära. Berzelius Kemi 5: 724 (1828). Rhizoma Ari, dansk ingefära, .. består af de .. smaklösa, i brottet mjöliga och hvita stamknölarna (av Arumväxten). Rosendahl Farm. 39 (1897). BonnierKL 1: 703 (1922).
b) (†) bot. o. farm. i uttr. finsk ingefära, om (den ss. drog använda roten av) Peucedanum palustre (Lin.) Mönch. (Selinum palustre Lin.), mossrot. Tillandz B 1 a (1683). Selinum palustre, Finsk Ingerfära. VetAH 1776, s. 227. Retzius FlOec. 670 (1806). Finsk Ingefära kallas den skarpa, hettande roten af en Svensk Umbellat: Peucedanum palustre Moench (Mossrot). Fries Ordb. (c. 1870). — jfr VATTEN-INGEFÄRA.
c) farm. o. handel. i uttr. gul ingefära, om den ss. reagens o. krydda samt i färgindustrien använda rotstocken av den ostindiska växten Curcuma longa Lin., gurkmeja, gulrot. Synnerberg (1815). Ekenberg (o. Landin) 389 (1891).
d) i sht handel. i uttr. syltad ingefära (jfr 1), om den insyltade rotstocken av Alpinia Galanga Sw. 2NF 33: 789 (1922). Kjellin 476 (1927).
Anm. Det i ä. tid anträffade röd ingefära betecknar möjligen rotstocken av Alpinia officinarum Hance, galgorot. TullbSthm 18/7 1581.
Ssgr (till 1): A (†): INGEFÄR-KLARET, -KONFEKT, se D. —
-PUDER. (fint) malen l. stött ingefära. TullbSthm 9/5 1571. Loenbom Upl. 4: 100 (i handl. fr. c. 1600). —
-SIRAP, -VIN, se D.
C (†): INGEFÄRE-ROT, -VIN, se D.
D: INGEFÄRS-BRÖD. småbröd kryddat med ingefära (ett slags ”pepparkakor”). Hagdahl Kok. 991 (1879). —
-DRICKA, n. [jfr eng. ginger-beer] läskdryck smaksatt med ingefära. Åkerman KemTechn. 2: 469 (1832). BonnierKL 4: 1255 (1924). —
-ESSENS. (i sht vid tillredning av läskdrycker användt) spritdestillat på ingefära. VaruförtTulltaxa 1: 89 (1912). —
-FAMILJ(EN). bot. växtfamiljen Zingiberaceæ (kryddliljor), till vilken ingefärsväxten hör. 2NF 33: 789 (1922). —
-KLARET. (ingefär- 1584. ingefärs- 1584) (†) (visst slags) rödvin kryddat med ingefära. VinkällRSthm 1584. Därs. 1585. —
-KONFEKT. (ingefär- 1546—1578) (förr) syltad ingefära använd ss. konfekt. 2VittAH 8: 113 (i handl. fr. 1546). TullbSthm 27/5 1578. —
-OLJA, r. l. f. i sht farm. ur ingefära gm destillation erhållen (flyktig) olja. Lindgren Läkem. (1891). Kjellin (1927). —
-PLOMMON-TRÄD. [anledningen till namnet är fruktens om ingefära påminnande, aromatiska eftersmak] bot. benämning på det i Väst-Afrika inhemska, till fam. Rosaceæ hörande trädet Parinarium macrophyllum Sab. Jönsson Gagnv. 119 (1910). —
-ROT. (ingefäre- 1759—1765. ingefärs- 1777 osv.)
3) (†) i uttr. finsk ingefärsrot, om roten av Peucedanum palustre Mönch., ”finsk ingefära”; jfr INGEFÄRA 3 b. Haartman Sjukd. 81 (1759). —
-SIRAP. farm. sirap beredd på ingefära. PH 11: 313 (1777). 2NF 12: 627 (1909). SvFarm. 445 (1925). —
-VIN. (ingefär- 1585—1590. ingefäre- 1590. ingefärs- 1909) (förr) vin kryddat med ingefära. VinkällRSthm 1585. VgFmT II. 10: 63 (1909; i fråga om förh. 1589). —
-VÄXT. om växten Zingiber officinale Roxb.; vanl. i sg. best.; äv. (i sht i pl.) bot. i utvidgad anv., om andra närstående växter, i sht av fam. Zingiberaceæ. HbTrädg. 7: 47 (1883). Ingefärsväxten, Zingiber officinale. Elfving Kulturv. 194 (1895). Gurkmeja, roten af en ingefärsväxt, Curcuma longa. Fatab. 1907, s. 223. Ingefärsväxterna .., vilkas styva bladskott .. uttränga alla andra växter från sitt grannskap. NoK 73: 22 (1927). —
Spoiler title
Spoiler content