publicerad: 1933
INHALERA in1hale4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr INHALATION, ävensom INHALATOR (se avledn.).
(i fackspr., i sht med.) inandas; i sht med avs. på terapeutiska l. narkotiska medel (i form av gas l. i så fin fördelning att de medfölja inandningsluften). Tholander Ordl. (c. 1875). LbKir. 1: 436 (1920).
Avledn.: INHALATION, se d. o. —
INHALATOR, r. (l. m.). (mindre br.) med. inhalationsapparat. FörhLäkS 1870, s. 121. Sundberg (1926). —
INHALATORIUM, n. [jfr t. inhalatorium] med.
Spoiler title
Spoiler content