SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-HISSA, -ning. gm hissning transportera in (ngt); i sht förr äv. sjöt. hissa ombord. EkenäsDomb. 1: 80 (1644). Frick o. Trolle 122 (1872).
-HIVA l. -HYVA, -ning.
1) sjöt. gm hivning bringa (ngt) ombord; jfr HIVA 1. Frick o. Trolle 56 (1872). Arbetet med kättingens inhifvande. VFl. 1908, s. 10.
2) (vard.) slänga in (ngt ngnstädes); jfr HIVA 2. Ur ränseln inhyfvades i munnen två näfvar spicken strömming (osv.). Högberg Vred. 3: 215 (1906; i fråga om soldater).
-HJÄLPA. [jfr t. einhelfen] hjälpa (ngn) att komma in (ngnstädes, i ett rum, i ett land o. d.), hjälpa in; äv. med underförstått rumsadverbial. BtFinlH 3: 110 (1540). Tersmeden Mem. 4: 240 (1765). I synnerhet bemödade sig erkebiskop Jakob Ulfsson .. att åter inhjelpa konung Johan. Fryxell Ber. 2: 222 (1826). Lundell (1893).
-HOLA, se INHÅLA.
-HOLKNING. (†) urholkning (i ngt). Möller (1745; under boite). PoetK 1813, Suppl. s. 188.
-HOLLA, se INHÅLA.
-HOLMA, v., -ning. (numera föga br.) jäg. inringa (villebråd l. område där villebråd förmodas befinna sig) medelst holmning; jfr HOLMA, v. 1. VexjöBl. 1830, nr 12, s. 1. Skogvakt. 1892, s. 34.
-HOLT, se INHULT.
Spoiler title
Spoiler content