SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INKIETERA 1kiete4ra l. -kjet-, ngn gg äŋ1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (änngkietèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(inkietera 19091924. inkiettera 18891923. inquietera (-qvi-) 16641904. inquiettera 1898)
Etymologi
[jfr ä. t. inquietieren; av fr. inquiéter, avledn. av inquiet (se INKIETT)]
(numera föga br.) oroa (ngn), vålla oro l. bekymmer; äv.: störa, besvära. RARP 9: 442 (1664). (Envoyén:) Jag hade ej .. / för ej att inquietera Hennes Nåd, — / mig visat på grefvinnans täcka villa. Sturzen-Becker 3: 105 (1861). Strömborg Runebg IV. 2. 1: 116 (1898). BonnierKL (1924).
Spoiler title
Spoiler content