SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INKUNABEL in1kuna4bel, äv. iŋ1-, äv. -kɯ-, r. (l. m.); best. -beln, ngn gg -blen; pl. -bler.
Etymologi
[jfr t. inkunabel, fr. incunable; av lat. incunabula, pl., lindor, vagga, äv. bildl.: (ngts) ursprung l. första början l. begynnelsetid, av in- (se IN-, pref.1) o. cunabula, pl., vilobädd, näste, vagga, av cunæ, pl., näste, vagga. Ordets nuvarande anv. härrör ytterst från titeln på en av Cornelius a Beughem 1688 utgiven förteckning över boktryckerikonstens tidigaste alster, benämnd Incunabula typographiæ]
(i sht i fackspr.) bok som härstammar från boktryckerikonstens första tid (vanl. räknad till o. med år 1500; stundom, i sht i fråga om de nordiska länderna, med inräknande av första tiden av 1500-talet); jfr PALEOTYP. Snellman Tyskl. 219 (1842). Katalog öfver Västerås läroverksbiblioteks inkunabler. Collijn (1904; boktitel). Nu kända svenska inkunabler (dvs. böcker tryckta före 1500) äro till antalet blott femton. Dahl BibliotHb. 1: 183 (1924). — särsk. oeg.; i sht om alster av ngn konst från dess första, ännu outvecklade skede. Fattigt är Dresden på något, som München och Berlin har i öfverflöd, — måleriets inkunabler. Rydqvist Resa 74 (1838). Anholm Norm. 114 (1898).
Ssgr (i sht i fackspr.): INKUNABEL-BIBLIOGRAFI. PT 1906, nr 251 A, s. 3. —
-FORSKNING. Under 1800-talet, då den s. k. inkunabelforskningen började allt intensivare bedrivas. SymbLitt. 4 (1927). —
-KATALOG. —
-KÄNNARE. —
-PERIOD(EN). Inkunabelperioden, som man ju brukar räkna till och med 1500. (SDA) 1916, nr 336, s. 15. —
-SAMLING. konkret. —
-UTSTÄLLNING~020. —
-VOLYM. Walde Krigsb. 1: 96 (1916).
Spoiler title
Spoiler content