SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INKURANT in1kuran4t, äv. 1-, äv. -kɯ-, adj. -are; n. =.
Etymologi
[jfr fr. incourant; av IN-, pref.2, o. KURANT, adj.]
handel. om handelsvara: icke gångbar, icke säljbar, svårsåld, okurant. AvvittrSthm 22/12 1685. SD(L) 1900, nr 282, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content