SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INKVARTERA in3~kvarte2ra, äv. 3~, v. -ade; se för övr. KVARTERA. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), -NING (se under INKVARTERING).
Etymologi
[jfr d. indkvartere; efter t. einquartieren, av ein (se IN) o. quartieren (se KVARTERA)]
1) anskaffa l. anvisa kvarter åt (trupp l. enskild krigsman), förlägga (trupp osv.) i kvarter; äv. refl.: taga kvarter. Jagh (har) medh heele armeen begifvidh migh till Mithou och vedh Ekow migh inquarterat. OxBr. 5: 404 (1626). Der med drog sig Mejerfeldt til Posen igen, och Inquarterade sina troupper i Förstaden. Nordberg C12 1: 541 (1740). Två infanteriregementen, en artilleridivision och åtskilliga staber voro inkvarterade i staden. IllMilRevy 1898, s. 15. Östergren (1928).
2) i allmännare anv.: skaffa (tillfällig) bostad l. härbärge åt (ngn), giva logi åt (ngn), inhysa; inlogera, härbärgera; äv. refl.: taga (tillfällig) bostad, få logi, inlogera sig, inhysa sig. VDAkt. 1665, nr 430. Vi .. inquarterade oss i värdshuset tre Cronor. Humbla Landcr. 208 (1740). (Gästen) blef in-logerad (inqvarterad) i et präcktigt rum. Weise 2: 4 (1771). Tersmeden Mem. 1: 92 (c. 1780). Mot hösten 1832 fick jag följa med ärkebiskop Rosensteins till Upsala och inkvarterades där i ärkebiskopshuset. De Geer Minn. 1: 30 (1892). Östergren (1928).
3) (mindre br.) i oeg. o. bildl. anv. Lagerbring HistLit. 244 (1748). Testacea eller alt Musselslägte, som är inqvarteradt på hafs-botten, fördelas uti Littoralia och Pelagica. Linné Sk. 87 (1751). Tarmkanalen, der (binnike-)masken är inqvarterad. NF 2: 545 (1877). — särsk. refl. (Insekten) innästlar sig uti ganska många väggar af trähusen, hvarest han uti springor och hål inqvarterar sig och sin afföda. VetAH 1808, s. 303. Langlet Husm. 698 (1884).
Spoiler title
Spoiler content