publicerad: 1933
INRYCKA in3~ryk2a, v. -er, -te, -t, -t; se för övr. RYCKA. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
1) (häftigt) draga (ngn l. ngt) in (i ngt l. ngnstädes), rycka in (ngn l. ngt). OPetri Kr. 332 (c. 1540). Han blef inryckt i maskinen. Björkman (1889). — särsk.
a) tekn. i uttr. inrycka en koppling o. d., hopkoppla de båda delarna av en lösbar axelkoppling. TT 1872, s. 183. Zidbäck (1890). Patent nr 61873, s. 1 (1926).
b) mer l. mindre bildl. Huru inryckt och kastad omkring i meningars hvirfvel. Valerius 1: 36 (1831). Medelst deras (dvs. baljväxternas) inryckande i växtomloppet vinna allt rikare skördar. SmåskrLandth. 5: 69 (1892). — (†) Sömpnen (beskrives) aff Hippocr(ates) at han intet annat är än Sinnernes Roo, eller then naturlige Wärmans Inryckningh ifrån the vthwärtes til the inwärtes Ledemoterne. Palmchron SundhSp. 323 (1642).
2) införa l. intaga l. insätta l. omnämna l. anföra (ngt i skriftlig framställning, t. ex. protokoll, lag, kontrakt o. d.). RP 3: 227 (1633). Hwar och en må giöra sigh försäkrat, at iagh i dhetta mitt wärck icke gierna inrycker nogot, som ey grundar sigh på troowärdige Mäns berättelse. RelCur. 97 (1682). Omständigheter gjorde, att intet derom (dvs. om neutraliteten) blef inryckt uti freden. Rosenstein 2: 268 (1789). De stycken (av Dahlstiernas Kungaskald) som Atterbom inryckt i sina Siare och Skalder. BEMalmström 1: 101 (c. 1860). I stadgarna för åtskilliga gillen (var) en skyldighet inryckt att vid rättstvister påkalla åldermannens medling. Nilsson FestdVard. 75 (1925). — särsk. i numera obr. anv. En som smickrar in sig, på det han må blj inryckt i testamentet. Möller 1: 251 (1745). Låta inrycka något i tidningarna. Möller (1790).
3) (i fackspr.) i skrift l. tryck låta (en rad) börja ett stycke in från kanten, rycka in (en rad). Lindfors (1815). Risberg Aisch. XVI (1890).
4) intr.: rycka l. gå l. marschera in (ngnstädes).
a) mil.
α) i samlad trupp marschera in (i en ort), rycka in; ofta i fråga om fientligt anfall. Fienden ähr inrycht på Daal. AOxenstierna 2: 81 (1612). De i staden fredligt inryckande trupperna. IllMilRevy 1898, s. 15.
β) i uttr. inrycka i (en) ställning, om trupp: intaga (en) stridsställning. KrigVAH 1886, s. 31. IllMilRevy 1898, s. 10.
γ) efter viss tjänstgöring intaga förläggning. ExFältartill. 1893, 1: 54. De gamla förposterna få icke inrycka, förrän de nya äro fullständigt orienterade. FälttjRegl. 1900, s. 110.
δ) (†) om trupp som varit utvecklad i skyttelinje l. på annat sätt spridd: samlas till vederbörlig form i sluten ordning. Inryckning från kedja sker: 1) till rikt-truppen, .. 2) till understödet, då alla göra höger-omvändning och inrycka, till dess flyglar. Hazelius Förel. 217 (1839).
ε) om trupp l. enskild krigsman: samlas resp. inställa sig å vederbörlig övningsplats för vapenövning l. annan kommendering. Den 5 .. Junii kommer RegementsMöte at hållas med .. VestgöthaDahls Regemente ..; inryckningen sker dagen förut. SP 1792, nr 110, s. 2. Nordensvan Värnpl. 24 (1887).
ζ) om rote som vid dubblering av rotar ryckt ut: åter inställa sig på sin ursprungliga plats. Skola, under flankmarsch, rotarna in- eller utrycka, kommenderas: Jämna rotar ryck in (ut) — marsch! ExFältartill. 1893, 1: 40. ExInf. 1927, s. 152.
b) i överförd o. bildl. anv. Bellman Gell. 54 (1793). Så beskaffade voro Konseljens den 10 April aftroppade och inryckande ledamöter. Crusenstolpe Ställn. 13: 60 (1848). Den tid, som vid hvarje rast åtgår för på- och afklädning af ytterplagg, utryckning från och inryckning i lärorummet. LärovKomBet. 1884—85, 1: 193. — särsk.: träda in ss. ersättare för ngn. (Slavantalet minskades efter Roms erövringskrig) hvarför .. de friborne mer och mer inryckte i de luckor, som slafarbetet lämnat tomma. Rydberg KultFörel. 3: 306 (1886). EkonS 1: 382 (1893).
B (†): (4 a ε) INRYCKS-DAG. inryckningsdag. Då jag (dvs. en krigspräst) på inrycksdagen den 6te bör infinna mig (på mötesplatsen). VDAkt. 1800, nr 401.
Spoiler title
Spoiler content