IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-SKRUVA, -ning.
1) (i sht i fackspr.) gm skruvning införa l. insätta (ngt); medelst skruvar l. gm skruvning fastsätta (ngt i ngt); äv. refl. KKD 8: 37 (c. 1710). Man förser .. de flesta borrar på ändan med en liten skrufgång, som vid omvridningen af sig sjelf inskrufvar sig i träet. Eneberg Karmarsch 1: 144 (1858). I den spetsiga ändan (av granaten) finnes ett gängadt hål, hvari brandröret inskrufvas. Spak HbFältartill. 130 (1873). särsk.
a) i oeg. anv.
α) med avs. på fånge: fängsla l. fastsätta i fängselredskap som slutes l. hopklämmes gm tillskruvning o. d. Utmerglade gestalter, inskrufvade i jern. Blanche Våln. 34 (1847). Ett tjugotal brottslingar med hufvudet inskrufvade i stora träblock. Grebst Korea 275 (1912).
b) bildl.; särsk. om ngt som bl. på mekaniskt sätt l. gm våldförande av det naturliga uppfattningssättet kan inpassas i visst sammanhang: intvinga, ”pressa in”. Ett metaphysiskt system för dagen, i hvars former Christendomens höga mysterier .. inpassas och inskrufvas. Tegnér (WB) 3: 151 (1817). Man är .. helt enkelt ohjälpligt inskrufvad i ett despotiskt system. Tallberg Etsn. 8 (1912).
2) om fartyg; i pass.: gm isskruvning föras in (i isen). En svag möjlighet för att .. (grönlandsångaren) blifvit inskrufvad i isen och drifvits nordpå. SD(L) 1897, nr 222 B, s. 2. —
