publicerad: 1933
INSKRIVA in3~skri2va, v. -skriver, -skrev, -skrevo, -skrivit, -skriven; se för övr. SKRIVA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Karlson ÖrebroSkolH 1: 35 (i handl. fr. 1620), Stiernman Com. 1: 949 (1627), Lind (1749)), -NING; jfr INSKRIFT.
Etymologi
[fsv. inskriva; jfr d. indskrive, t. einschreiben samt lat. inscribere; av IN o. SKRIVA; jfr INSKRIPTION]
1) (föga br.; se dock b) inrista, ingravera. Isogæus Segersk. 836 (c. 1700). Vaxtaflor med inskrifna böner och löften häftades vid (guda-)bildens knän. Rydberg 13: 220 (1893). — särsk.
b) (i vitter stil, fullt br.) bildl., numera med anslutning till 2 (g); särsk. i uttr. inskriva ngt i ngns hjärta, i ngns minne o. d. (Våra söner skola) thesse våre faderlige och välmenende försorger således uthi deres hierta diupt inskrifva, att (osv.). G1R 29: 555 (1560). En couperad trakt inskrifver sina ytlineer i minnet så, att de i långliga tider äro läsliga. ATörneros i SvLittFT 1838, sp. 521. (Wennerberg) hör afgjordt till de lyckliga få, som inskrifvit sina sånger i folkets hjärtan. PT 1901, nr 196 A, s. 3. (†) Sedhan lärer oss ock S. Paulus .. At Gud haffuer j hwetekornet inscriffuit itt egentligit belete til (dvs. en bild av) then almenneliga vpståndelsen aff dödha. LPetri 4Post. 20 b (1555).
2) införa l. anteckna (ngt, ngns namn o. d., i en bok, en förteckning o. d.); stundom: införa (ngt på en tom plats l. på vederbörlig plats i en bok, ett aktstycke o. d.), infoga. Epther vj ecke .. vetha hoo thee æro (som restera med skatten), Lathom vj spacium vara ther j sielffue kwnna latha them indscriffua. G1R 1: 232 (1524). (När kapellanen förrättar dop, skall han) kungiöra Kyrkeherden sådant ..; På thet .. Barnsens, tillijka med Faddrarnas Namn, i Kyrkeboken inskrefne blifwa. Kyrkol. 3: 5 (1686). (Malcolm Sinclair) försågs med flere pass under olika namn, som riksrådet Bonde sjelf inskrifvit och ingen kände mer än han. Malmström Hist. 2: 155 (1863). (Författaren) inskref i sin kladd följande iakttagelser. Heidenstam End. 20 (1889). — särsk.
a) jur. införa anteckning rörande rätt till fast egendom i protokoll l. minnesbok; numera bl. i mera allmän bemärkelse (i sht ss. vbalsbst. -ning ss. förled i ssgr) samt om införande av anteckning i fastighets- l. tomträttsbok, förr äv. liktydigt med: inteckna (för gäld). Bergv. 1: 238 (1665). Enär .. inskrifningssummorna äro dödade efter .. 27 år, så upphör derefter de inskrifne fastigheternes skyldighet, att vidare inbetala .. ränta. Björnstjerna Beskattn. 123 (1832). Grundsatserna om inskrifningarnas offentlighet. NF 7: 727 (1883). Vill den, åt hvilken tomträtt upplåtits, få rättigheten inskrifven, göre därom ansökan hos den rätt, hvarunder tomten lyder. SFS 1907, nr 36, s. 27.
b) (i Finl.) jur. låta anteckna (ett mål) för upptagande till domstolsbehandling. Målens inskrifning vid Härads-Rätterne. SPF 1816, s. 364. SvFinLagt. (1883).
c) [efter t. einschreiben] (i fråga om utländska förh.) med avs. på resgods: pollettera. Med ångfärjan infördt, inskrifvet resgods. PT 1909, nr 84 A, s. 3.
d) införa (ngns) namn i förteckningen på medlemmarna i en sammanslutning l. deltagarna i viss värksamhet o. d.; särsk. med avs. på lärjunge vid lärovärk l. högskola o. d.; i pass. övergående i bet.: upptagas ss. medlem (av en sammanslutning), ss. studerande (vid en läroanstalt) osv.; äv. refl. Inskrivas som, förr äv. till student. Han lät inskriva sig i föreningen. Inskrivna badgäster. Helsingius S 1 b (1587). Udi Academiæn skall .. inngen Student inntages för änn hann af Rectore förhörd är .. och seden ware af Rectore inskrifuen. Thyselius HdlLärov. 2: 11 (1595). Ingen skall hafwe Stemma ibland Ridderskapedt, medh mindre han är inskrefwen j en af desse Trenne Ordninger. RARP 1: 3 (1626). Inskrifningen i Nationen kostade 4 rdr. GMyhrman (1799) hos Wrangel TegnKärlekss. 130. (F. F. Carlson) upprättade teologisk-filosofisk examen, såsom vilkor för inskrifning i teologiska fakulteten. Rundgren i 3SAH 2: 43 (1887). — särsk.
α) (†) intr.: skriva in sig. RARP 1: 24 (1627). Resolverades at ingen skulle tagas inn, förr än the hafve inschrifvit uthi riddarhuusbooken. Därs. 9: 233 (1664).
β) (†) (vid inskrivning) betala (ngt). Sedan de efter förordningarne alt vederbörligen clarerat ock till Riddarehuset inskrifvit hvardera 600 daler silfvermynt, blefvo de immatriculerade. 2RARP 6: 635 (1731).
e) införa (ngn i rullan över krigsmakten), enrollera; äv. abs. Inskrivning av värnpliktiga. Uppskov med inskrivning. G1R 23: 345 (1552). Thet är icke nog at wara en rätt Soldat, at man är inskrifwen i Rullan och hafwer giordt sin Eed, uthan (osv.). Ekman Siönödzl. 103 (1680). Värnpligtig är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han inskrifves. SFS 1885, nr 31, s. 11. Vid femton års ålder inskrefs Toll som volontär vid Södermanlands regemente. IllMilRevy 1898, s. 58. jfr (†): Alle the nyssantagne Kneckter, som vdi wår eedt inschriffne och annamede äre. G1R 18: 494 (1547); jfr ED, sbst.1 1 f slutet.
f) (†) i uttr. bliva l. vara inskriven i ngns tjänst, övergående i bet.: inträda resp. hava inträdt i ngns tjänst. G1R 22: 41 (1551). The böndher, som i Kong:e M:ttz tieniste inschriffne ähre. Därs. 26: 677 (1556).
g) i mer l. mindre bildl. anv. En man som wiste at gudh wille honom gott, och hadhe jnscriffuit honom j lijffzens bock. OPetri 1Post. 122 b (1528). Ett .. parti, som å sitt program inskref ”skydd för det nationela arbetet”. Forssell Stud. 2: 407 (1879, 1888). Ett par .. (medlemmar av släkten Westin) hafva inskrifvit sitt namn med ära i vår riksdagshistoria. 4GbgVSH V—VI. 3: 12 (1900, 1903). — särsk. [efter ä. t. wohl bey einem eingeschrieben sein] (i Finl.) i uttr. vara väl (mycket, synnerligen) inskriven hos ngn, vara väl anskriven hos ngn, stå väl till boks hos ngn. ConsAcAboP 4: 103 (1672). Därs. 5: 506 (1685: myckit inskrefwen). Cygnæus 2: 103 (cit. fr. 1808: synnerligen inskrifven). Det är mitt .. muntra lynne, som gjort mig så väl inskrifven hos honom. Runeberg ESkr. 2: 71 (c. 1850). Allardt Byber. 1: 57 (1885).
3) mat. med avs. på figur: giva (en månghörning) ett sådant läge inom en kroklinje att alla dess hörn ligga på denna, resp.: giva (en kroklinig figur) sådant läge inom en månghörning att den förra tangerar den senares alla sidor; jfr INNE-SKRIVEN. Mechanice kunna alla slags ordentlige månghörningar inskrifvas vti en ring. Mört Weidler 95 (1727). Larson Geom. 46 (1925).
4) (†) skicka skriftligt meddelande (till ngn som befinner sig inom visst område). Förmode wij at .. her Ture och the andre (upproriska) wel skola sådant jnscriffua in til idher j Westergötland. G1R 7: 424 (1531).
5) (numera knappast br.) skriftligen inkalla (ngn) resp.: införskriva (ngt). BtÅboH I. 4: 98 (1631). Den Chronometer, som .. BergsRådet .. Hermelin från England inskrifvit. VetAH 1803, s. 247. På 1830-talet inskrefvos tyska gatläggare, hvilka väckte uppmärksamhet för sitt raska arbete. Lundin StockhMinn. 1: 53 (1904).
Ssgr: (2 a) INSKRIVNINGS-AVDELNING~020. jur. särskild avdelning i vissa underrätters kansli för behandling av ärenden som röra lagfarts-, intecknings- o. tomträttsprotokollen. SFS 1922, s. 1057. —
(2) -AVGIFT~02 l. ~20. avgift som erlägges vid inskrivning av ngn l. ngt. För styckegods .. skall (vid transport å statens järnvägar) förutom frakten beräknas en inskrifningsafgift. 2NF 13: 453 (1910). särsk. till 2 d, i fråga om inskrivning i läroanstalt, kuranstalt o. d.; jfr -PÄNNINGAR samt INSKRIPTIONS-PÄNNINGAR. BerRevElLärov. 1824, s. 15. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 1. —
(2) -BOK; pl. -böcker. särsk.
a) pedag. till 2 d: bok som innehåller förteckning på inskrivna lärjungar. UtdrOrdnStNElSkol. 1829, s. 1. In- och utskrivningsbok. SFS 1921, s. 1328.
b) mil. o. sjömil. till 2 e: bok innehållande formulärblad jämte värnpliktslag o. vissa uppgifter, vilken värnpliktig erhåller vid inskrivningen o. vari senare fullgjord tjänstgöring m. m. antecknas. SFS 1885, nr 31, s. 5. Tingsten o. Hasselrot 20 (1902). —
(2 a) -DOMARE. jur. judiciell tjänsteman som har att handlägga ärenden rörande inskrivning av rätt till fast egendom o. d. LagberednFörslJordaB 3: 52 (1909). SFS 1932, s. 277. —
-FÖRORDNING. särsk. mil. o. sjömil. till 2 e: förordning rörande inskrivning av värnpliktiga. TjReglArm. 1889, s. 184. —
(2) -FÖRRÄTTNING. särsk. mil. o. sjömil. till 2 e. SFS 1886, nr 89, s. 10. Inkallelse till inskrivningsförrättning. Därs. 1914, s. 684. —
(2) -LISTA, r. l. f. särsk. adm. till 2 e: lista på de personer som äro skyldiga att undergå inskrivning under visst år. SFS 1886, nr 89, s. 3. Därs. 1925, s. 1178. —
-LÄNGD.
1) (i Finl.) jur. till 2 b: förteckning på mål som skola handläggas under ett domstolssammanträde. Palmén JurHb. 228 (1859). SvFinLagt. (1883).
2) mil. till 2 e: av inskrivningsområdesbefälhavare med ledning av inkomna inskrivnings- o. överföringslistor m. m. upprättad förteckning över värnpliktiga som skola inskrivas visst år. SFS 1886, nr 89, s. 7. Därs. 1925, s. 1167. —
(2 e) -MYNDIGHET~102 l. ~200. mil. o. sjömil. myndighet som värkställer inskrivning. KrigVAH 1888, s. 53. —
(2 e) -NUMMER. mil. o. sjömil. nummer som värnpliktig erhåller vid inskrivning. SFS 1886, nr 89, s. 49. Därs. 1918, s. 2183. —
(2 e) -NÄMND. mil. o. sjömil. nämnd som förrättar inskrivning av värnpliktiga från till visst inskrivningsområde hörande rullföringsområden (sjörullföringsområden). SFS 1886, nr 89, s. 11. Hasselrot Härordn. 16 (1888). SFS 1925, s. 673. —
(2 e) -OMRÅDE~020. mil. o. sjömil. vart särskilt av de områden vari Sverge är indelat med hänsyn till inskrivning av värnpliktiga. SFS 1886, nr 51, s. 1. Därs. 1932, s. 1101.
Ssg: inskrivningsområdes-befälhavare. mil. o. sjömil. chef för inskrivningsområde. SFS 1886, nr 51, s. 2. —
(2) -PÄNNINGAR, pl. inskrivningsavgift. särsk.
a) (†) till 2 d: inskrivningsavgift vid inskrivning i läroanstalt, i ett skrå o. d.; jfr INSKRIPTIONS-PÄNNINGAR. Och skall (lärgossen) .. giffue inskriffningz Penninger i Lådhan, en Daler. MeddNordM 1898, s. 73 (1622). PH 7: 5006 (1760). Frey 1845, s. 402 (i fråga om inskrivning i skola).
b) (förr) mil. o. sjömil. till 2 e: avgift som vid inträde i tjänsten erlades av l. för soldat till Vadstena krigsmanshuskassa o. av l. för båtsman till amiralitetskrigsmanskassan. LMil. 4: 845 (1696). SFS 1851, nr 31, s. 5. —
(2 e) -REVISION. mil. o. sjömil. för varje särskilt inskrivningsområde utsedd myndighet som avgör besvär över inskrivningsnämndens beslut o. för övrigt handlägger ärenden som icke blivit behandlade l. slutgiltigt avgjorda av inskrivningsnämnden. SFS 1886, nr 51, s. 1. —
(2 a) -RUM. jur. avdelat utrymme i minnesbok för fastighetsärenden där varje särskild fastighet o. anteckningar om denna inskrivas. SFS 1908, nr 74, s. 2. Därs. 1926, s. 1060 (i fråga om åborättsbok). —
(2 e) -SEDEL. mil. o. sjömil. intyg som sådan värnpliktig erhåller vars inskrivning icke slutbehandlats o. som därför icke erhållit inskrivningsbok. SFS 1886, nr 89, s. 31. Därs. 1925, s. 1176. Anm. Ordet förekommer i BtRiksdP 1875, Saml. 1. I. 2: nr 18, s. 5, i annan anv. i fråga om då föreslagen, men av riksdagen avslagen procedur för värnpliktigas inskrivning. —
(2 a) -TERN. jur. för var särskild anläggning i form av tern upplagd avdelning i vattenboken. SFS 1919, s. 144. —
(2 e) -TILLÄGGS-LISTA. adm. lista som upptager tillägg l. ändringar i viss inskrivningslista. SFS 1886, nr 89, s. 5. Därs. 1925, s. 1180. —
(2) -ÄRENDE. särsk.
a) jur. till 2 a: ärende som rör lagfart, inteckning, tomträtt o. d. SFS 1907, nr 122, s. 1. Därs. 1932, s. 277.
Spoiler title
Spoiler content