publicerad: 1933
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-SOMNA.
1) falla i sömn, somna. Linc. (1640; under obdormisco). Fem minuter därefter var jag djupt insomnad. Isberg Bridges Mann. 43 (1919). Lagerlöf Troll 2: 108 (1921). särsk. mer l. mindre bildl. Vigæus Horol. B 3 a (1632). Hagberg Shaksp. 3: 353 (1848). Detta jätterike (dvs. Kina) förefaller för ögonblicket som ett insomnat imperium. Steffen Krig 2: 24 (1915).
2) (i högre stil) i överförd anv.: avlida, avsomna; äv. (i sht i religiöst spr.) i uttr. insomna i den eviga vilan l. i döden l. (numera bl. arkaiserande) i Gudi l. i Herranom. PPGothus Und. Q 1 b (1590). AWollimhaus (c. 1669) i 2Saml. 1: 125. Schück i 3SAH 27: 230 (1915). År 1741 i mars månad hade generalmajoren Bengt Löwensköld i Gudi insomnat. Lagerlöf LöwR 12 (1925). SDS 1933, nr 118, s. 2 (i dödsannons). —
-SOPA, -ning. gm sopning föra l. bringa in (ngt ngnstädes). SvTyHlex. (1851). Sand utbreddes på de nedsatta klossarne och insopades i fogarne. TT 1892, s. 63. —
-SOPPA, v. (†) eg.: tillreda maträtt (åt ngn) gm att bryta små brödstycken (”soppor”) o. lägga dem i mjölk l. buljong o. d.; nästan bl. i bildl. anv.: laga till l. ”koka ihop” (ngt åt ngn). Daniels owener moste sielffue vthäta, thet the för honom insoppat hadhe. FörsprDan. Rrr 3 a (Bib. 1541). Schenberg (1739). —
-SORTERA, -ing. (i fackspr.) sortera (ngt) gm att lägga de olika ”sorterna” i var sitt fack l. rum; stundom i allmännare anv.: inordna. Det nya spåret är afsedt för placering af personvagnar, hvilka .. skola insorteras i den kommande dagens utgående tåg. SD(L) 1896, nr 409, s. 8. Vid de större sågverken insorteras .. timret efter halftum, vid de smärre efter hela tum, i olika magasin. 2NF 28: 32 (1918). —
-SPANNA, -ing. [jfr t. einspannen] (i fackspr.) insätta (dragare) i spann. Skall hästen inspannas, lossas gördlarne (osv.). Spak HbFältartill. 107 (1873). Vid inspanning lägges oket öfver oxens nacke. Möller ResAfr. 20 (1899). —
-SPARA, -ing, -ning (mindre br., Dalin (1852)). inbespara, spara in; stundom övergående dels i bet.: avsätta, lägga av, dels i bet.: hopspara; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. Han (vill) använda 1,000 rdr om året, som han med sitt sobra lefnadssätt lätteligen insparar, till detta ändamål (dvs. till en fond för utgivande av sv. historiska handlingar). Ahnfelt Rääf 294 (i handl. fr. 1826). För att inspara contanta utgifter hade vi då egen hushållning i Lund. Ahnfelt StudM 1: 84 (1857). (Pastor Stigzelius) donerade 6000 d. k. m., insparda af hans ringa lön, med hvars räntor en barnskola å Sveaborg skulle underhållas. HRåbergh (1898) i FinKyrkohSP 2: 47. Hedin Pol 2: 511 (1911). —
-SPARK. fotboll. spark varmed bollen, när den av en spelare från motsatta sidan spelats ut över mållinjen, i enlighet med vissa regler åter skall sparkas in av ngn spelare från den sida över vars mållinje den passerat. Balck Idr. 1: 134 (1886). ReglFotb. 1903, s. 16. 3NF 7: 867 (1927). —
-SPARKA, -ning.
1) gm sparkning indriva (ngn l. ngt); äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. SvLittH 1: 386 (cit. fr. c. 1770; i bild). Slutligen insparkades han i 3:an (dvs. arrestrummet nr 3) och fick stanna där till kl. 4 på morgonen. GHT 1897, nr 66 B, s. 3.
2) med foten slå in l. spränga (dörr o. d.). SvTyHlex. (1851). Hos en garfveriarbetare .., där .. (den berusade) insparkade dörren. KarlstT 1895, nr 1702, s. 2. —
-SPATSERA. (i sht skämts.) spatserande förflytta sig in. (Hunden) kom .. fredligt inspatserande. CFDahlgren 5: 13 (1832). Agrell Sthm 94 (1892).
Spoiler title
Spoiler content