IN-STAPLA, -ing. insätta l. uppsätta (ngt) i form av en stapel (l. staplar). (Vedens) Huggning och instapling. VGR 1852, Verif. s. 424. Att ishögen uppifrån instaplades i en i iskällarens midt befintlig afplankning. Juhlin-Dannfelt 178(1886). SDS 1898, nr 375, s. 3. —
-STAPPLA, v. stapplande förflytta sig in (ngnstädes). Gubben kom instapplande. Atterbom LÖ 2: 338(1827). WoJ(1891).
