SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INTAG in3~ta2g, n.; best. -et; pl. = ((†) -er PH 5: 3388 (1752), HdlÅgerupArk. 10/6 1778. Anm. Pl.-formen -er kan hänföras äv. till INTAGA, sbst.).
Ordformer
(-tag(h) 1684 osv. -tak 1691—1731)
Etymologi
[sv. dial. intag, intak, inhägnad o. odlad jord i utmark; jfr isl. inntak, innehåll (t. ex. i brev)]
vbalsbst. till INTAGA, v. — särsk.
1) tekn. till INTAGA, v. 1 f; särsk. konkret, om anordning i vattendrag, vattensamling o. d. varigm vatten införes i damm, rör o. d. för att tagas i bruk för visst ändamål; äv. om själva det ställe där vattnet tages in för dylikt ändamål; äv. om dylik(t) anordning l. införingsställe för olja, luft o. d. Uti smärre vattendrag .. anläggas .. s. k. intag, bestående af en dam för uppsamlande af spillvattnet, hvilket genom en sidoränna införes i den för timmerflottningen afsedda rännan. Cnattingius 158 (1878, 1894). Från tunneln finnas 5 intag till de olika turbinkamrarne. TT 1900, Byggn. s. 130 (i fråga om vattenkraftanläggning). Genom en kortare hufvudkanal får luften .. passera från intagen till de s. k. varmkamrarne. TSjöv. 1905, s. 436. Fett .., som ifylles genom intaget å kåpan (på bilen). Nerén HbAut. 1: 55 (1913). — jfr GAS-, LUFT-, VATTEN-INTAG m. fl.
2) sjöt. till INTAGA, v. 3: intagen last(kvantitet). Stenfelt Skepp. 142 (1903). Smith 177 (1916).
3) till INTAGA, v. 6 b: uppbärande (av pänningmedel); anträffat bl. ss. för- l. efterled i ssgr; jfr PÄNNINGE-INTAG.
4) till INTAGA, v. 10 b, = INTAGA, sbst. 2; numera bl. ngn gg tillf. i utvidgad l. oeg. anv. Häradsrätten, förmenandes att sådant intag af f. d. exekutionsplatsen .. förmodligen icke vara efter något behörigt tillstånd skedd. NoraskogArk. 5: 280 (1700). Fischerström 1: 76 (1779). DN(A) 1929, nr 40, s. 5 (om inhägnande av del av trottoar för användning ss. arbets- l. upplagsplats).
5) (numera knappast br.) till INTAGA, v. 10 b, = INTAGA, sbst. 3. Angåendhe nogra torp och intagh På allmenningen. VDAkt. 1684, nr 212. De s. k. ”intagen”, odlingar belägna i beteshagarne. LAHT 1893, s. 306. PT 1906, nr 185 A, s. 4.
6) (i fackspr.) till INTAGA, v. 19: intagning (av ett klädesplagg o. d.); äv. konkret. Ett intag i ryggen. Östergren (1929).
Ssgr (i allm. till 1; tekn. Anm. Vissa av nedanstående ssgr kunna äv. hänföras till INTAGA, v.): INTAGS-BRUNN. brunnsliknande inrättning som omger sugrörens mynning i den sjö o. d. varifrån ett vattenledningsvärk tager sitt vatten o. som avser att hindra fisk o. flytande föremål att medfölja vattnet. SD 1892, nr 330, s. 5. Sthm 2: 334 (1897). —
-DAMM, r. l. m. damm för hopsamlande av vatten som intages för industriellt ändamål. BtRiksdP 1902, I. 1: nr 74, s. 17. 2NF 37: 830 (1925). —
(3) -KISTA. (†) Jntags kistan, hvaruti ene kyrkovärden förvarar de penningar, som emellan hvarje Sockne Stämma inflyta. VDAkt. 1770, nr 424. —
-LEDNING. konkret; särsk. om ledning för intag av vatten. TT 1895, Byggn. s. 20. —
(3) -LÄNGD. (†) längd för redovisning av inflytande pänningmedel o. d. VDAkt. 1679, nr 159. —
(jfr INTAGA, v. 2 d) -PÄNNINGAR, pl. (†) avgift vid intagning i läroanstalt l. sjukvårds- l. försörjningsinrättning o. d.; jfr INTAGNINGS-PÄNNINGAR. VDAkt. 1676, nr 217 (i fråga om ”hospital”). Därs. 1691, nr 111 (i fråga om skola). Därs. 1718, nr 244 (i fråga om ”hospital”). —
-RÄNNA, r. l. f. jfr -LEDNING. TT 1895, Byggn. s. 123.
Spoiler title
Spoiler content