INTERNATIONELL in1ternat1ʃωnäl4, äv. -aʃ1-, ngn gg -ä4l, förr äv. INTERNATIONAL, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-al 1869—1870. -el 1873—1900. -ell 1857 osv.)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. international; jfr INTER- o. NATIONELL. Anm. Ordet användes första gången i engelskan 1780 av J. Bentham i hans arbete PrincLegisl. XVII § 25]
som är gemensam för l. gäller l. användes av l. har avseende på flera (l. alla) nationer; som omfattar l. sträcker sig till (medlemmar av) flera (l. alla) nationer; mellanfolklig, mellanstatlig (motsatt: nationell); världsomfattande. Internationella förbund, fördrag, föreningar, kommissioner, sammanslutningar, turneringar, tävlingar, överenskommelser. Internationella byråer, handelskamrar. Internationella domstolar (l. skiljedomstolar). Internationell privaträtt l. privat internationell rätt, sammanfattning(en) av l. vetenskap(en) om de rättsregler som i fråga om privaträttsliga förhållanden bestämma ett lands rätts- o. myndighetskompetens i förhållande till ett annat lands. Internationell rätt, sammanfattande benämning på folkrätt o. internationell privaträtt. Internationell sjörätt, straffrätt. Vinna internationell ryktbarhet. Ett arbete av internationell betydelse. En internationell publik. Andersson (1857). Internationella konferensen i Génève. AB 1865, nr 31, s. 4. En international angelägenhet. Rydqvist SSL 4: 465 (1870). Predikatsfyllnad (är) en benämning, som ej kan göras gångbar annat än inom Sverge, då däremot .. benämningen predikativ, har mycken utsigt att kunna bli internationell. PedT 1896, s. 425. Antalet .. internationella ord .. ökas inom hvarje språk trots alla puristiska sträfvanden. Därs. 1907, s. 30. Avgift för internationell postförsändelse. SFS 1920, s. 1511. Det var en av de .. stora, internationella kongresserna. .. Läkare från alla världens hörn möttes. Siwertz JoDr. 234 (1928).
