SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IÖGONFALLANDE 3gon~fal2ande, l. IÖGONENFALLANDE 3gonen~, p. adj.; n. o. adv. =.
Ordformer
(-ögon- 1794 osv. -ögonen- 1845 osv. — förr ofta särskrivet i ögon(en) fallande)
Etymologi
[eg. p. pr. till uttr. falla i ögonen (jfr FALLA X 6 a); jfr d. iøjnefaldende, t. in die augen fallend]
som (gm sin form l. färg o. d.) faller i ögonen l. fångar blicken; ofta allmännare l. i överförd anv.: som tilldrager sig uppmärksamheten, som lätt observeras, som man icke undgår att lägga märke till, påfallande, tydligt l. starkt framträdande. Hasselroth Campe 240 (1794). En iögonenfallande ortografisk olikhet råder mellan (1703 års bibel o. 1734 års lag). Noreen VS 1: 134 (1903). Hon var mycket ivrig att förlovningsannonsen skulle bli iögonfallande. Bergman LBrenn. 286 (1928).
Spoiler title