publicerad: 1934
JALUSI ʃal1ɯsi4 l. -u-, r. l. f. (OxBr. 3: 201 (1630) osv.) ((†) n. OBroman (c. 1705) hos Barr Broman 80 (i bet. 2), SedolärMercur. 3: nr 4, s. 7 (1731; i bet. 2)); best. -en l. -n; pl. (numera bl. i bet. 3) -er.
Ordformer
(gialusia 1663. jalougie 1681. jalousi(e) 1630—1925. jalusi (-ie, -ij) 1642 osv. jealusi 1832. schalluzij 1660. schalogie 1698. schalusi (sj-) 1821—1913)
Etymologi
[jfr t. jalousie, eng. jealousy; av fr. jalousie, avledn. av jaloux (se JALU). Med avs. på formen gialusia jfr it. gelosia]
1) (i ngt pretiöst spr., föga br.) förhållandet att ängsligt vaka över att ngt icke lider ngn skada; jfr JALU 2. Äktenskaplig trohet fordras icke strängt (hos araberna), ej ens af hustrun. Deremot vakas med yttersta jalousi öfver de ogifta döttrarnas heder. NF 19: 304 (1895).
2) (i ngt pretiöst vardagsspr., mindre br.; se dock slutet) avundsjuka, svartsjuka; i sht förr äv.: missunnsamhet; förr äv. i pl.: känslor av avundsjuka l. svartsjuka l. missunnsamhet; jfr JALU 3. OxBr. 3: 201 (1630). Vår stat exciterar än jalousie hoos våre foederatos och ingen commiseration (dvs. medlidande). RP 10: 557 (1644). Alla Potentater brinna af inbördes jalusier emot hwarandras floreringh. RARP 4: 28 (1645). Schönberg Bref 2: 174 (1778). Östergren (1929). — särsk. (vard., fullt br.) motsv. JALU 3 slutet: svartsjuka. Palmchron SundhSp. 203 (1642). De hänga efter hvarannan så tätt, som Jalousien och en skön flicka. Dalin Arg. 1: 56 (1733, 1754). En mans jalusi är en förolämpning för hans maka. Elgström Frunt. 97 (1809). Lilljebjörn Minn. 73 (1874). Östergren (1929).
3) [eg.: ngt som missunnsamt håller obehöriga blickar borta; jfr 1] konkret: anordning av (löst nedhängande l. i en ram fastspänt) tyg l. av sammanbundna trästickor l. i en ram fastsatta träribbor o. d., avsedd att anbringas i (nedre delen av) fönster o. d. till skydd mot insyn; äv. i utvidgad anv., t. ex. om ett slags klaff av ribbor som kan dragas ned över o. framför skivan på viss typ av skrivbord l. dragas ned framför lådorna l. facken i ett skåp o. d.; jfr JALU 2. Björnståhl Resa 1: 289 (1771). Han ur sitt öppna fönster blickar / Bak silkesfransad jalusi. Tollin Dikt. 82 (1844). Jalusier af Messingstråd. NVexjöBl. 1847, nr 7, Bih. 17/2 s. 2. SvD 6/4 1930, Söndagsbil. s. 22. — jfr FÖNSTER-, RULL-, SPJÄL-JALUSI m. fl.
-GARDIN. kort gardin som bildar en jalusi. KatalCronquist 1905, s. 6. SvD(A) 1920, nr 253 A, s. 6. —
Spoiler title
Spoiler content