SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JORDEBOK jωr3de~bω2k; best. -en; pl. -böcker ~bök2er.
Ordformer
(jord- 16711929. jorda- 15241931. jorde- 1540 osv.)
Etymologi
[fsv. iordh(a)bok; jfr d. jord(e)bog; av JORD 5 o. BOK, sbst.2 (se d. o. 1 b)]
längd l. förteckning över jordegendomar l. jordar som tillhöra ett land l. en landsdel l. en institution l. en gård l. en enskild person osv.; särsk. kam. i fråga om sv. förh.: förteckning på alla inom ett visst administrativt område (socken, fögderi l. län) befintliga jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden (mantal, jordnatur, avsöndringar, grundskatt, rustnings- l. roteringsskyldighet m. m.). Han ransakar och vthdrager aff closterens jorda boch hwad godz fordom låge wnder sistra Closther(et) j Calmarna. G1R 4: 87 (1527). Jordeboken är tagen här i Swerige för Fundament til Rusttjensten. LMil. 1: 421 (1684). Särskilda jordeböcker upprättas dels öfver kronoparkerna, kronans flygsandsfält och öfriga allmänna skogar (osv.) .., dels öfver åt lotsar anslagna hemman och lägenheter. Kôersner PolHlex. 136 (1883). (Den danske konungen) Valdemar Seiers jordabok. ÖgCorr. 1908, nr 300 A, s. 5. SFS 1919, s. 2369. — jfr BÄRGS-, DOMKYRKO-, GENERAL-, KRIGS-, KRONO-, MILITIE-, RIKS-, SKATTLÄGGNINGS-JORDEBOK m. fl.
Ssgr (i sht kam.): JORDEBOKS-DAGSVÄRKE~020, äv. ~200. (förr) jordeboksränta som urspr. bestod i dagsvärken o. som i jordeböckerna upptogs som en underavdelning av jordeboksräntan. LMil. 4: 1109 (1697). 3NF 5: 298 (1926).
-ENHET~20 l. ~02. jordegendom l. jordlägenhet som bildar ett särskilt nummer (en särskild fastighet l. ett särskilt upplägg) i jordeboken. Thulin Mant. 1: 78 (1890). SFS 1924, s. 75.
-KONTOR(ET). (förr) under åren 18581870 existerande tillfällig avdelning av kammarkollegium med huvudsaklig uppgift att granska de nya jordeböckerna. BtRStP 1856—58, IV. 1: nr 185, s. 8. 2NF (1910).
-MANTAL. i jordeboken angivet mantal för ett hemman osv. SPF 1857, s. 302. 2VittAH 29: 42 (1880, 1884).
-NUMMER. SFS 1894, nr 61, s. 6. I jordeboken betecknas enheterna med namn och nummer, s. k. jordeboksnummer. 2NF 27: 634 (1918).
-PERSEDEL. om alster av jord- l. bärgsbruk, boskapsskötsel, fiske m. m. som förr utgingo i ränta till kronan o. som sedermera i jordeböckerna fått kvarstå ss. måttstock vid räntans beräkning enl. markegångstaxa. LReg. 73 (1689). 3NF (1929).
-RÄNTA, r. l. f. om sammanfattningen av de jordskatter som sedan gammalt varit upptagna i jordeböckerna; motsatt: mantalsränta. LMil. 2: 47 (1686). Rabenius Kam. § 300 (1825). SvH 10: 62 (1909).
-RÖK. (†) mantal. Thulin Mant. 1: 126 (1890; i fråga om förh. i Jämtl. från c. 1650 till 1825).
-SOCKEN. sammanfattningen av de hemman o. lägenheter som för beskattningsändamål äro i jordeboken sammanförda under samma sockennamn. Höjer Sv. 2: 913 (1879). Malmgren Stadsb. 62 (1910).
Spoiler title
Spoiler content