publicerad: 1920
DOMKYRKA dωm3~ɟyr2ka l. ~ɟœr2-, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(doom- G. I:s reg. 1: 52 (1523), Loccenius Ant. Sveogoth. 11 (1676). domb- G. I:s reg. 28: 526 (1558), Växiö rådstur. prot. 15 juni 1730)
Etymologi
katedralkyrka, biskopskyrka, stiftskyrka. G. I:s reg. 1: 35 (1522). Sådane stort huss, like som thet skulle uere någen domkirckie. Därs. 19: 271 (1548). The siw Domkyrkior som här j Riket warit haffua, skola ock så bliffua widh macht håldna. L. Petri Kyrkeordn. 48 a (1571). I Husaby var Biskops eller Domkyrka, til des Skara kyrka blef upbygd. Lagerbring 1 Hist. 1: 539 (1769). Nordens vackraste katedral är förvisso domkyrkan i Trondhjem. Hahr Arkitekt. hist. 226 (1902). — särsk. om domkyrka ss. juridisk person, utrustad med förmögenhet o. underkastad olika slag af utgifter. RA 1: 461 (1546). Lunds domkyrka .. åtnjuter högst betydliga årliga inkomster af sina från katolska tiden behållna egendomar och af sin kyrkotionde. NF 3: 1357 (1880).
Anm. Hos äldre förf. finner man Storkyrkan i Stockholm ngn gg omtalad under namn af Stockholms domkyrka (Emporagrius Lijkpr. ö. J. De la Gardie (1652; i titeln), Peringskiöld Mon. upl. 85 (1710)). Denna benämning, som väl till en del föranledts af en önskan att framhålla kyrkan i fråga ss. stadens hufvudkyrka, är möjl. väsentligen att förklara ur en känsla för ordets etymologiska samhörighet med DOMKAPITEL. Ss. ett slags domkapitel har man tydligen uppfattat Stockholms stads konsistorium (jfr J. Messenius (1629) i Hist. bibl. 1: 142 (se under DOM, sbst.2) o. Grundel De Stockholmia 19 (1724)).
Ssgr: A (numera bl. i bygdemålsfärgadt spr.): DOMKYRKE-GÅRD, -LANDBO, -TUNNA, se B.
-ARKITEKT. vid domkyrka (fast) anställd arkitekt. —
-BETJÄNT. vid domkyrka l. domkapitel anställd tjänsteman; numera bl. om vaktmästare vid domkyrka. Växiö domk. akt. 1715, nr 441. Kyrkan är söckendagar tillgänglig efter tillsägelse hos domkyrkobetjenten. Lunds adr.-kal. 1896, 1: 24. —
-BOKTRYCKARE~0200. (om äldre förh.) vid domkyrka fast anställd boktryckare. (Albert Julius Segerstedt var på slutet af 1700-talet) domk(yr)ko- och gymnasiiboktryckare (i Strängnäs). Hagström Herdam. 2: 193 (1898). —
-BYGGNAD.
1) abstr. Någon del af socknekyrkornes tionde anslås till domkyrkobyggnad. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 244 (1843).
-FÖRVALTARE. (förr) i Lund: förvaltare af domkapitlets o. domkyrkans ekonomi; jfr DOMFÖRVALTARE (se DOM, sbst.2). Corylander Lunds domk. 109 (i handl. fr. 1699). —
-GODS. till domkyrka hörande hemman l. lägenhet. G. I:s reg. 15: 319 (1543). Wilskman Eccl. 165 (1760). Forssell Hist. 1: 176 (1869). —
-GÅRD. (dombkyrckie- G. I:s reg. 28: 526 (1558)) [fsv. domkirkiogardher] (numera mindre br.) begrafningsplats (kyrkogård) omkring domkyrka. Benekijstan på dombkyrkiogården. Växiö rådstur. prot. 1697, s. 277. Tollstorp Beskr. ö. Link. Charta (1834). —
-KAMRER. vid Lunds domkyrka: titel på tjänsteman som omhänderhar domkyrkans ekonomi. —
-KOMMISSION. Domkyrkokommissionen i Vesterås, som har till uppgift att förvalta domkyrkans egendom. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1901, s. 449. —
-LANDBONDE. (†) domkyrkobonde. The Prebende eller Domkyrckie landbönder. G. I:s reg. 18: 834 (1547). —
-MIN. (försmädligt, tillf.) allvarlig, högtidlig, värdig l. andäktig min. Bekant för flit, moralitet och moraler, domkyrkominer och många goda egenskaper. Bremer Hem. 2: 163 (1839). —
-ORGANIST. —
-RÅD. i vissa stiftsstäder: nämnd för domkyrkans vård o. ekonomiska förvaltning. Corylander Lunds domk. 117 (i handl. fr. 1739). Der bygges förgäfves, år ut och år in, / och dertill Finn / är skuld, — men ej domkyrkorådet. Tegnér 1: 208 (c. 1820; i fråga om Lunds domkyrka). —
-SACELLANI. (†) komministratur i domkyrkoförsamling. År 1779 blef jag upförd på förslag til Domkyrkjo Sacellanien uti Vexiö. Växiö domk. akt. 1783, s. 321. —
-SKOLA. (nästan bl. i fråga om den katolska tiden) = DOM-SKOLA (se DOM, sbst.2). Geijer I. 4: 283 (1838). Undervisningen i domkyrkoskolorna (under medeltiden) meddelades ursprungligen af de vid domkyrkorna anställda prästerna, de så kallade kanikerna. Lagerstedt Sv. uppfostr. hist. 7 (1903). —
-SPANNMÅL. (förr) till domkyrka utgående tiondespannmål; jfr -KORN, -TIONDE, -TUNNA. Planck Saml. af bevilln.-förf. 28 (cit. fr. 1796). —
-SYSSLOMAN~102 l. ~200. vid vissa domkyrkor: person (prästman) åt hvilken vården af domkyrkan o. dess ekonomi är anförtrodd. Wilskman Eccl. 165 (1760). Branting Förf. (1827). —
-TUNNA. (domkyrkie- RA) till vissa domkyrkors underhåll (sedan 1571?) anslagen del af kronotionden, förr (merendels med en tunna från hvarje socken) utgående i spannmål, numera omsatt i penningar. RA 3: 206 (1593). LD 1907, nr 50, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content