publicerad: 1934
JURA jɯ4ra, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[jfr t. jura; uppkommet gm ellips av JURA-SYSTEM(ET), -FORMATION(EN). Systemet har sitt namn efter Jurabärgen, som till största delen äro uppbyggda av hithörande avlagringar]
geol. jurasystem(et), juraformation(en); avlagring l. bildning tillhörande nämnda system. NF 7: 1458 (1884). Den mesozoiska serien, sammanfattningen af de aflagringar, som bildades under det organiska lifvets mellersta utvecklingsera, indelas .. i trenne system, trias, juran och kritan. Nathorst JordH 746 (1893). Jurasystemet delas i 3 avd(elningar): lias, dogger och malm, vilka också (särsk. i Tyskland) efter färgen på de avlagringar, som överväga i dem, fått namnen svart, brun och vit jura. SvUppslB (1933).
Ssgr (geol. Anm. Ssgrna -FORMATION o. -SYSTEM äro bildade direkt till bärgnamnet JURA): JURA-AMMONIT. paleont. i juraavlagring uppträdande o. för jurasystemet utmärkande ammonit. —
-FORMATION(EN). [av t. juraformation, som går tillbaka på fr. terrains jurassiques, eg.: för Jura karakteristiska geologiska lager l. skikt, av A. Brongniart 1829 införd term (Tableau des terrains qui composent l'écorce du globe 221)] = -SYSTEM(ET). Hammargren Jordkl. 62 (1854). Ymer 1917, s. 207. —
-KALK. [jfr t. jurakalk (A. v. Humboldt 1795)] kalk(sten) tillhörande juraperioden. Svea 1: 75 (1824). Nathorst JordH 288 (1890). —
-PERIOD(EN). benämning på det tidsskede i jordens utvecklingshistoria inom vilket jurasystemets bildning faller. Holmström Geol. 82 (1877). De tre tidsskeden i jordens utvecklingshistoria, som närmast föregå tertiär, äro krit-, jura- och triasperioderna. NoK 36: 38 (1924). —
-SYSTEM(ET). benämning på det mellersta av de mesozoiska systemen; de under juraperioden uppkomna avlagringarna. NF (1884). Nathorst JordH 67 (1888). —
Spoiler title
Spoiler content