SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KAMBIO kam4biω l. -o l. -å, l. KAMFIO kam4fiω osv.; förr äv. KAMPIO, r.; best. (föga br.) -n.
Ordformer
(ofta, förr vanl., skrivet cam-. kamb- (camb-) 17721904. kamf- (camf-. camph-) 17981904. kamp- (camp-) 17711849 (: campio-kort))
Etymologi
[av it. cambio, byte, utbyte, växel, av senlat. cambium (se KAMBIUM); benämningen är föranledd av det för spelet karakteristiska utbytet av kort]
(numera föga br.) spelt. kille(spel); jfr KUCKU. Det (gick) här, som i campio: harlekin drar altid någon med sig. Wallenberg Gal. 110 (1771; uppl. 1921). Schröderheim CambioSeg. 15 (1786). Föraktet hade gått tillbaka som ett svinhugg i Cambio. Lundegård Tit. 322 (1892).
Ssgr (numera föga br.): KAMBIO-KORT, n. killekort. BoupptVäxjö 1776. Enkorts kille .. spelas med särskilda, så kallade campio-kort. En sådan lek består af 42 kort, deraf två och två äro lika och följaktligen hafva samma valör. Lundequist KonstSpel. 3: 124 (1849). Strindberg Skärk. 64 (1888).
-LEK. killelek. Braun Dikt. 1: 60 (1837). WoJ (1891).
-SPEL. killespel. Bellman 5: 304 (1772). ReglKortsp. 2: 26 (1809). WoJ (1891).
Spoiler title
Spoiler content