publicerad: 1935
KAP ka4p, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr äv. skrivet cap)
i havet långt utskjutande (i sht hög l. bärgig) landudde; nästan bl. i fråga om utländska förh.; jfr FÖR-BÄRG 1, HUK, sbst.1 b. Biurman Brefst. 113 (1729). Pheniciernas Seglation om Capet. SvMerc. 1: 610 (1756; om Godahoppsudden). NordT 1896, s. 4. Som en väldig .. pyramid höjde sig själfva kapet ur hafvet. Grebst Bröll. 208 (1913; om Kap Horn). Östergren (1929).
Spoiler title
Spoiler content