publicerad: 1935
Etymologi
i sht med. karbolsyra; äv.: antiseptiskt preparat som innehåller karbolsyra; i sht ss. första led i ssgr. Berndtson (1880). En lukt af karbol. Benedictsson Skåne 229 (1884). Östergren (1929).
-KALK. blandning av nysläckt kalk o. karbolsyra (använd ss. desinfektionsmedel i avträden o. d.). Lindgren Läkem. (1891). —
-LUKT. —
-SYRA, r. l. f. [efter t. karbolsäure, bildat av den t. kemisten F. F. Runge av lat. carbo, kol (jfr KARBON-), oleum, olja, o. t. säure, syra; se AnnPhysChem. 31: 69 f. (1834)] visst hydroxylderivat av bensol, fenol (se d. o. 1). Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 409. Karbolsyra .. har en mycket vidsträckt användning särskildt såsom antiseptiskt förband. Uhrström Hemläk. (1879). Starck Kemi 271 (1931).
-lösning. konkret: lösning av karbolsyra i vatten. Eira 1877, s. 641. Lindgren Läkem. (1891). SFS 1920, s. 578.
-SYRAD, p. adj. kem. kemiskt förenad med karbolsyra. Karbolsyrade salter. Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 412. SFS 1906, nr 38, s. 19. —
Avledn.: KARBOLISERA, v. [jfr eng. carbolized, p. adj.] (i fackspr.) impregnera med karbolsyra. Eira 1877, s. 641. Karboliserad .. torfmull. Olbers Fleischer 68 (1891).
Spoiler title
Spoiler content