SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KARDEL, sbst.2, r. l. m.; pl. -er (Hiärne, Möller (1790)) l. -ar (Röding).
Ordformer
(cardel 1706. kardeel 17901796)
Etymologi
[jfr ä. d. kardel, kvartel, d. kordel, kvardel, nt. kardel, quardel, quartel, holl. kardeel, kwarteel, t. kardel, quartel, fat för tran; jfr nor. dial. kvartel, nyisl. kvartil, fjärdedels aln; av mlat. quartale (se KVARTAL)]
(†) större fat till förvaring av valtran l. valspäck. Hiärne 2Anl. 143 (1706). Röding 2: 319 (1796).
Spoiler title
Spoiler content