publicerad: 1935
KARESSERA kar1äse4ra l. -es-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(caris- 1740. karess- (car-) 1631 osv. carress- 1655—1715. charis- c. 1700)
Etymologi
[jfr d. karessere, ä. d. äv. karisere, t. karessieren; av fr. caresser, av it. carezzare, avledn. av it. carezza (se KARESS)]
1) (numera mindre br.) smeka, visa (ngn) ömhet; jfr KARESS 1. Palmchron SundhSp. 211 (1642). Det är svårt sig så nähra, / .. För födan charisera / En gammal käringekropp. Holmström Vitt. 198 (c. 1700). Östergren (1929). — särsk. (†) bildl. (Vid betraktande av tavlan) caresseras ögat af den lyckeligaste förening mellan Land, Vatten, Berg och Skog. SP 1792, nr 102, s. 2.
2) (†) visa (ngn) ynnest l. heder; söka ställa sig in hos (ngn), ”krusa” för (ngn); smickra (ngn); jfr KARESS 2. HSH 24: 208 (1631). Alla Ministrer, men besynnerligen wår, caresseras af Porten. KKD 5: 268 (1711). Juridiska qvacksalvare, som ofta caressera våra herremän, under det de mjölka dem såsom kor. Ahnfelt StudM 1: 337 (1857).
Spoiler title
Spoiler content