SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KARSINA kar4sina, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(cha- 1840)
Etymologi
[sv. dial. (norra Norrl.) karsina; av fin. karsina, kätte, inhägnad]
(i Norrl.) fisk. fiskebyggnad som utgör den väsentliga delen av en s. k. ”karsinapata” o. som består av en inhägnad (omkring 30 × 60 m., med långsidorna ungefär jämlöpande med älvstränderna) byggd på älvbottnen ute i strömfåran av pålar, störar o. ”grindar” (stundom ersatta av nät) o. försedd med en l. två ingångsöppningar för fisken; stundom: kar. Hülphers Norrl. V. 1: 316 (1789). Ekman NorrlJakt 376 (1910). Nordström Luleåkult. 152 (1925).
Ssgr (i Norrl., fisk.): KARSINA-BYGGNAD. karsinapata. Nordström Luleåkult. 158 (i handl. fr. 1829).
-FISKE. [jfr FISKE 5] karsinapata. Nordström Luleåkult. 149 (1925).
-PATA. i norra Norrlands älvar använd fiskeinrättning för fångst av uppvandrande lax (stundom äv. sik m. m.), bestående av en karsina o. en l. två från denna utgående (upp till 250 m. långa) ”ledarmar”, medelst vilka fisken ledes emot den i karsinan anbragta öppningen; jfr LAX-PATA. Ekman NorrlJakt 375 (1910). FFS 1922, s. 805 (i fråga om fångst av sik). SFS 1928, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content